Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

från skallmätning till vg - om skolans betyg
Den internationella betygsdiskussionen
Det har i den svenska betygsdebatten sagts ganska lite om motsvarande
system i andra länder, något som i andra sammanhang brukar utgöra en
viktig jämförelsepunkt. I stort kan man konstatera att betyg förekommer
i alla skolsystem. De ser olika ut och har olika innebörd. Gemensamt för
många är emellertid, att de används för en avstämning av uppnådda prestationer
och att de därtill också nyttjas vid urval. Kraven på likvärdighet
mellan dessa betyg har spelat en underordnad roll. (I dag pågår ett arbete
om evaluering av betygen från olika länder.)
Den vetenskapliga debatten är begränsad. I flertalet (för att inte säga
alla) fall är de skalor som nyttjas ofta av s.k. målrelaterad karaktär, med
vissa likheter med det system vi för närvarande har i Sverige. En skillnad
tycks dock vara att kravet på jämförbarhet mellan betyg, satta av olika
lärare, inte tycks vara lika uttalad som i Sverige.
Men även om betygsdebatten varit lite »tunn« i den internationella litteraturen
finns mycket sagt och forskat kring de två mätfilosofier som ligger
bakom såväl relativa mätningar som målrelaterade mätningar. De normrelaterade
mätningarna såg sina första tillämpningar i början av 1900 -talet,
för att därefter snabbt utvecklas. Den normrelaterade mätteorin bygger
på att det föreligger mer eller mindre stabila skillnader mellan individer.
Instrumentens uppgift är att återge dessa skillnader på ett trovärdigt sätt,
med utgångspunkt i ett allmänt definierat innehåll. Vårt Högskoleprov är
utformat enligt dessa kriterier.
De senare mätningarna – de målrelaterade – fick en rejäl nystart 1962
(alltså samma år som det relativa betygsystemet infördes i Sverige för
grundskolan) via en artikel av Glaser och Klaus och året därpå av en
mycket uppmärksammad artikel av Glaser (se Wedman 1983). Den inledande
diskussionen om målrelaterade mätningar fick en given plats i
samlingsverket Educational Measurement. Second Edition, författade av
Glaser & Nitko (1971). Därefter har forskningen redovisat tusentals rapporter
och artiklar i ämnet varav flertalet (för att inte säga alla) lämnats
därhän i det svenska genomförandet av målreleterade betyg. Man kan
fråga sig varför, men så är fallet.
309