Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
Utan att vara strikt historisk, kan vi notera att i 1611 års skolordning
sägs uttryckligen att alla elever som mottas vid någon skola skall ha ett
testimonium från rektor vid lämnande av skola. Den ordningen preciseras
i 1649 års skolordning. Först i 1807 års skolordning lämnas närmare föreskrifter
om vad testimonierna ska omfatta. I och med 1820 års skolordning
kom den första verkliga regleringen av betygssättningsförhållandena. Här
ersätts också termen testimonium av termen betyg. Från och med 1862
finns en stadga för inrättande av en examen som blev upprinnelsen till den
gamla studentexamen. Detta gällde för läroverken.
För folkskolans del kan man från och med 1897 tala om enhetlig betygsskala
med ungefär samma innehåll som den som tidigare gällt för läroverken.
Vid denna tidpunkt sköttes all intagning till fortsatta studier av den
mottagande skolan och särskilt av rektor vid denna skola.
Man kan säga att under de 100 år betygen växte fram i Sverige var det
inte urvalet till vidare studier som stod i förgrunden. Istället var det formen
för att sätta betyg som var det dominerande inslaget. Urval till vidare studier
sköttes huvudsakligen av den mottagande skolan och där av rektor.
Under de första 30 åren av 1900 -talet utvecklas den svenska skolan i riktning
mot en sammanhållen skola med meningen att de olika delarna skulle
bygga på varandra. I takt med att intresset för vidare studier tilltog ökade
dock kraven på att skapa jämförbarhet i underlaget vid urvalet av elever.
1937 fick Skolöverstyrelsen i uppdrag att undersöka lämpligheten av
gällande bestämmelser för intagning till realskolan. Inträdet här bestämdes
av inträdesprövningar. Det var vid detta tillfälle som Frits Wigforss,
matematiklärare från Kalmar, kommer in i bilden och successivt kom att
lägga grunden för det relativa betygssystemet vilket 1962 fastställdes för
grundskolan och några år senare för gymnasieskolan. Under denna tid
(1937–1962) fanns 1940 års skolutredning (inklusive en arbetsgrupp om
skolans betygsättning), 1946 års skolkommission, 1957 års skolberedning
och 1960 års gymnasieutredning. Tillsammans lade dessa grunden för
införandet av den relativa betygsättningen i svensk skola 1962. En bärande
idé i denna utveckling var att man via betyg också skulle klara urvalet till
vidare studier samt att betygen i den meningen var likvärdiga. Betygen
för olika elever, med olika lärare, skulle vara jämförbara. Wigforss visade
tidigt att betyg var lika goda prediktorer för framgång i senare studier som
de då använda inträdesprövningarna var.
308
Av 2 5 blev det 3 5