Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

De anställda och fackrepresentanternaförsöker
förstå
kobran, nallen och majjen
tivet, det diagnos och behandlingsgrundade metodiska åtgärdstänkandet.
En konsekvens blev också, att olika effekter i de avlämnande miljöerna, de
vanliga klasserna, kom att fokuseras tydligare i forskningen. När exempelvis
elever, som bedömdes vara annorlunda och därför hade och/eller
orsakade svårigheter, kunde föras över till specialbehandling i särskilda
miljöer utanför den egna klassen, betydde det också att de kvarvarande
»normala« lärde sig hur man hanterar de »avvikande«. Även ett sådant
lärande får långsiktiga konsekvenser.
I en kunskapsöversikt, utarbetad på uppdrag av Skolöverstyrelsen 1983,
presenterad jag några sammanfattande konklusioner. De relaterades till
den då gällande läroplanen för grundskolan Lgr 80, som tydligt framhöll
målsättningen, »en skola för alla«. Undervisningsgrupperna skulle vara
sammanhållna med väl integrerade stödåtgärder inom den vanliga undervisningens
ram. Segregerade former av specialundervisning skulle utgöra
undantagsfall och vara så kortvariga som möjligt. Man menade att det
var nödvändigt att först pröva om skolans arbetssätt kunde ändras. Bland
annat betonades vikten av att se att uppkomna svårigheter inte enbart var
beroende av elevers olika förmågor och karakteristika, utan även relativa
i den meningen att de uppkom i de undervisningsgrupper, där krav och
förväntningar på eleverna utformades och tillämpades.
I den nämnda fokuseringen av de vanliga undervisningsmiljöerna kan
man spåra nya perspektiv och inriktningar i den specialpedagogiska forskningen.
Det blir nu allt mer väsentligt att skilja på specialpedagogisk forskning
och handikappforskning. I detta ligger främst en breddning av specialpedagogiken
som forsknings-, kompetens- och verksamhetsområde(n).
Möjligen kan detta uttryckas som att »special« i begreppet specialpedagogik
får stå tillbaka något för en tydligare fokusering av »pedagogik«. I
stor utsträckning sker denna breddning och förskjutning av fokus parallellt
med en förändring av handikappbegreppets betydelse i många andra
samhälleliga sammanhang – från ett absolut och individbundet egenskaps-
298