Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

perspektiv på svensk jämställdhet
En annan strategi har varit att utveckla offentliga handlingsplaner
genom att beskriva vad som har hänt hittills och vad som behöver göras
i kampen mot rasism och främlingsfientlighet. Skolan beskrivs som en
institution med unika möjligheter att skapa förståelse hos ungdomarna för
demokrati och en respekt för mänsklig värdighet (Regeringens skrivelse
2000/01:59, Skolverket 2000). Dessutom, vilket vi redan har sett, kräver
olika regelverk samt läroplanen (t.ex. Lpo 1994; Lpfö 98) att skolan ska
föra in frågor om demokrati, respekt, tolerans och jämlikhet i sitt arbete.
Men det finns mycket få förslag om hur attitydförändringar ska åstadkommas
i praktiken. Följaktligen bortser lärare från kulturella skillnader
när de försöker motverka sociala skillnader. Ann Runfors (1997) har i
sin forskning om multikulturella klassrum i Sverige till exempel funnit att
lärarna i stället för att välkomna och bejaka olikheter, strävar mot social
likriktning, såsom den definieras av majoriteten.
En av de få studier, som beskriver hur lärare kan ingripa till stöd
för elever ur minoritetsgrupper med inlärningsproblem, utfördes av
Lahdenperä 1997. Hon upptäckte att ett av huvudproblemen var att
lärarna såg sådana elever som individuella bärare av problemen snarare än
att svårigheterna uppstod ur deras miljö eller från skolan själv. En studie
av Hällgren (2002) visar att relativt få vuxna tar upp frågor om rasism för
minoritetsungdomars räkning, vare sig inom eller utom skolan. Studien
visar dessutom att närvaron av vardagsrasism; deras ofta ganska likartade
berättelser, är det dagligt nötande »droppandet« av rasism och glåpord,
det därav följande behovet att ständigt vara »på sin vakt« djupt har
påverkat deras vardagsliv.
I denna text har vi tydligt kunnat se att den svenska politiken, när det
gäller kön och etnicitet under efterkrigstiden, lika mycket har drivits av
ekonomiska överväganden som sociala. Mycket av politiken, kring båda
frågorna, hade sin grund i arbetskraftsbristen och därav följde behovet
av att locka andra grupper än enbart svenska män till arbetsmarknaden.
Utbildning beskrevs aldrig som ett specifikt instrument för att främja
denna utveckling, och faktum är att utbildningsväsendet sackade efter
andra samhällsinstitutioner när det gällde både forskning och praktik.
Medan könsfrågan tidigare hade prioriterats framför etnisk mångfald,
kom arbetskraftsbristen, den liberala asylpolitiken och beslutet att sprida
ut invandrarna runtom i landet att leda till en insikt om ett snabbt föränderligt
samhälle. Det har uppstått sprickor i den skenbara harmonin
mellan grupper från olika kulturer.
287
Slutord