Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

perspektiv på svensk jämställdhet
tarklasspojkar, däremot, verkar vara sämre på att skapa effektiva strategier,
även om de tycks medvetna om vikten av att lyckas i skolan. Sålunda
verkar mötet mellan klass och kön (och etnicitet) få olika utslag i Sverige,
beroende på kultur, sammanhang och skolmiljö.
Slutligen sammanlänkar en fallstudie, av Berge och Vé (2000), lärarens
utveckling med förändringar i könsmönstren. Studien observerade några
lärares upprepade försök att förändra sina egna och sina elevers patriarkaliska
beteenden. Särskilt viktig är upptäckten av »jämlikhetsögonblick«
då jämlikhetsmålen är på väg att uppnås, samt »normaliseringsögonblick«
då utvecklingen verkar gå baklänges mot konvention och »normalitet«.
Detta tyder på att om skolorna och skolpolitikerna låter jämlikhetsfrågan
förlora aktivt intresse, tenderar konventionella normer, när det gäller
kvinnliga och manliga beteenden och attityder, att återuppstå och därmed
integreras i nya generationer.
Utbildning och etnicitet i Sverige
Sverige har länge varit ett multietniskt samhälle, trots 1960 -talets antagande
om »ett språk, en ras och ingen religion« (Andrae-Thelin & Elgqvist-
Saltzman, s. 4). I dagens diskussioner glöms ofta en rad svenskfödda minoriteter
bort – samer, finlandssvenskar, romer och judar – vilka alla påtagligt
har bidragit till det svenska samhället och kulturen. Idag är ungefär 10
% av Sveriges nio miljoner invånare (fler än 900 000) födda utomlands.
Av dessa har 40 % bott i Sverige i 20 år eller mer. Ytterligare 700 000
har åtminstone en utlandsfödd förälder. Idag har en fjärdedel av alla barn
i Sverige en förälder med utländsk bakgrund (Regeringens proposition
1998/99:143). Idag har närmare en fjärdedel (465 000) av barn i alla
åldrar utländsk bakgrund (SCB 2000).
Immigrationskontroll infördes först 1967, då en konjunkturnedgång
innebar att behovet av utländsk arbetskraft minskade. Under 1970 -talet,
då konjunkturen återigen förändrades, kom ekonomiska invandrare från
de nordiska grannländerna, 44 % av finskt ursprung (och vita). Under
1980 - och 90 -talen kom dock nya invandrargrupper, främst flyktingar
och asylsökande från Östeuropa och tredje världen, av vilka många var
färgade (Kaplan, 2001).
285
Poliovaccinering
för alla