Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
Könsmönster i skolan
När det gäller utbildning, finns det avsevärda skillnader mellan könen.
Till exempel väljer eleverna mycket olika ämnen och program på gymnasiet
beroende på kön:
284
När det gäller ämnesfälten, finns det stora könsskillnader som tydligt följer
det traditionella mönstret, nämligen en hög andel män inom teknik- och
ingenjörsvetenskaperna, och en hög procentuell andel kvinnor inom utbildnings-
och sjukvårdssektorerna.
(Statistics Sweden 2000, s. 4)
Öhrn (2002) beskriver i kunskapsöversikten Könsmönster i förändring?
att, i likhet med många andra länder får svenska flickor bättre resultat än
pojkarna i proven som görs vid 16 och 18 års ålder, och 88 % av flickorna
uppnår högskolebehörighet, jämfört med 79 % av pojkarna. Samtidigt
tenderar flickor att halka efter pojkarna när det gäller teknik och naturvetenskap.
Men pojkarnas så kallade misslyckande verkar dock inte utlösa
samma »moralpanik« här som i Storbritannien, eftersom det är ett välkänt
faktum att pojkar och unga män klarar sig bättre på den svenska arbetsmarknaden
trots sina sämre utbildningsmeriter.
Hur ser könsmönstren ut i klassrummen? Det har jämförelsevis genomförts
lite forskning i Sverige om könsrelationer och -mönster i klassrummen,
vilket gör det svårt att upptäcka och kartlägga eventuella förändringar.
Forskningen om pojkar och män ökade under 1980 - och 90 -talen,
och den tenderade att beskriva pojkarna som resultat av sin sociala klass
i högre grad än flickorna. Därför ansågs pojkar, särskilt från invandrar-,
minoritets- och/eller arbetarklassbakgrund ha blivit djupt påverkade av
den postindustrialistiska erans brist på traditionellt manliga jobb.
Forskningsresultaten om det svenska utbildningsväsendet har tenderat
att återspegla mönster som också återfinns i andra västländer. Till exempel
fann Wernersson (1977) i en studie av 57 lektioner att pojkarna påtagligt
dominerade rummet och lärarens tid. Andra studier visar att elever
ur medelklassen – och pojkar generellt – är mer högljudda i klassrummet
än både elever ur arbetarklassen och flickor generellt. Flickor behandlas
av lärarna som om de vore yngre än pojkarna och pojkarna betraktas
som mer intressanta än flickorna. Forskningen har funnit att flickor är
mer intresserade av »arbete« och pojkar mer intresserade av »lek«. Öhrn
har observerat hur pojkar använder en rad tekniker för att skrämma och
bestämma över flickor, och så vidare.
Det finns dock vissa belägg för att de könsmönster som beskrivs ovan
håller på att förändras i de svenska klassrummen. Framförallt verkar det
som om arbetarklassflickor har blivit bättre än sina manliga klasskamrater
på att samarbeta och, när så är nödvändigt, utmana och ifrågasätta
lärarens (och pojkarnas) makt. Öhrn fann i sin studie (1997) att arbe-