Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
1990 -talet, framförallt bland de allt fler äldre samt de »nya invandrarna«
från södra Europa. På så sätt har uppfattningen om jämställdhet förändrats,
från fokus på enstaka kategorier (kvinnor, invandrare, arbetslösa,
fattiga) till en insikt om att många faktorer spelar roll i den sociala och
ekonomiska positioneringen.
Även om resten av denna text alltså kommer att behandla de två sociopolitiska
kategorierna kön och etnicitet som separata fenomen, skilda från
andra sociala kategorier som klass, handikapp, sexualitet etc. (såsom faktiskt
de flesta forskare och politiker i Sverige gör) menar jag att denna separation
egentligen är missvisande. Individuella kategorier är måhända lätttare
att behandla, byråkratiskt och begreppsmässigt, men de företräder på
intet sätt en totalbild av vad det innebär att vara människa i dagens Sverige.
Utbildning och kön i Sverige
Fluorsköljningen
introducerades
Min tolkning är att Sverige i högre grad påverkades av »statsfeminism«,
dvs. en kvinnoinriktad politik som härstammade från den socialdemokratiska
staten, än av kvinnorörelserna i USA och Europa under 1970 - och
80 -talen. Till skillnad från i andra västländer togs kvinnofrågorna upp
tidigare i Sverige – från slutet av 1950 -talet och framåt – och de drevs av
de politiska partierna genom de demokratiska mekanismerna med valda
representanter. Eduards (1997) skriver att, under en period då arbetsmarknaden
i Sverige präglades av arbetskraftsbrist, var behovet av kvinnornas
arbetskraft stort. Fokus placerades på kvinnornas yrkesansvar, deras
arbetstider och löner, deras »dubbla« arbetsbördor, samt deras behov av
barnomsorg.
Genom att flera på varandra efterföljande socialdemokratiska regeringar
drev jämställdhetsfrågor åstadkoms nivåer hos välfärdsstaten, barnomsorgen
och föräldraförsäkringen, som inte uppnåddes av några andra
länder, utom möjligen de övriga nordiska nationerna. Den höga andelen av
kvinnor på arbetsmarknaden och inom politiken samt Sveriges profil när
det gäller mänskliga rättigheter och internationalism – allt detta tyder på
ett mer jämställt och mindre patriarkaliskt samhälle än i de flesta länder.
282