Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
kanske är precis lika sexistiskt och rasistiskt som andra länder. Utifrån
min perifera position försöker jag arbeta inemot det svenska utbildningsetablissemangets
centrum, och jag har försökt att vinna insikt om det som i
Storbritannien kallas »social justice issues«, i Sverige »värdegrundsfrågor«.
Detta har visat sig vara en stor utmaning. I dag är jag mer medveten om
de specifikt historiska, kulturella, politiska och vanemässiga faktorer som
skapar verksamhetsramarna för ett lands skolor. Medan vissa utbildningsmässiga
karaktärsdrag verkar kunna återfinnas över statsgränserna, är
andra tydligt påverkade av nationell historia och nationella värderingar.
Den första delen av denna text beskriver det politiska sammanhanget
i Sverige efter andra världskriget. Denna kontext påverkade, genom de
beslut som fattades, på ett genomgripande sätt hur de som arbetar inom
utbildningsväsendet kom att hantera frågor om kön och etnicitet. De andra
och tredje delarna ger en överblick över svensk forskning och utveckling
inom utbildningsområdet vad gäller kön och etnicitet.
Policy och forskningssammanhang
Jag övervägde två saker, när jag skrev denna text. Först och främst hur
språket avslöjar och interagerar med förändringar i kultur och ideologi; för
det andra hur makt används för att avgöra debatter om etnicitet och rasism
i Sverige (och dessutom beslut om hur resurser ges till dessa ämnen).
De los Reyes (2001) menar att begreppet »mångfald«, vilket antyder ett
bejakande av olikheten, under de senaste åren har gjort entré i svenskt
arbetsliv som ett positivt alternativ till »problemen« diskriminering, segregation
osv. Dessutom, som de los Reyes påpekar, handlar mångfald inte
bara om etnicitet.
280
Andra principer för social kategorisering, såsom klass, kön, ålder och fysiskt
handikapp, dyker också upp i mångfaldsdebatten, om än i mycket lägre grad.
(s. 11)
Varför har begreppet »mångfald« gjort entré i vardagsspråket, och hur
kom »värdegrund« att bli ett så användbart ord för policyskaparna inom
utbildningsväsendet? Diskursbegreppet är användbart i detta sammanhang,
för att förstå hur olika språkliga skiften löper parallellt med förändringar
i policy och kultur. Förändringar i hur man använder begreppen
»värdegrund« och »mångfald« tolkas som en reträtt från den tidigare
svenska politiken, vilken behandlade varje social kategori för sig, och
vilken satte samhällelig klass och kön som politikens främsta mål. Denna
politik har ersatts av några begrepp som tyder på en generösare hållning
och ett bejakande av olikheter.
Ett andra, besläktat spörsmål handlar om hur makt utövas i diskussioner
om jämställdhets- och värdegrundsfrågor inom skolan och det övriga