Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
Kön och skola
på föreningar som med hjälp av stadgeförändringar hindrade kvinnorna
från att bli invalda. Istället kom kvinnorna att skapa sina egna föreningar.
En förenings existens är beroende av flera faktorer. Den måste ha legitimitet
hos såväl medlemmar som företrädare för skolan. Det ska vara attraktivt
att bli medlem och de som valts in måste sköta sina plikter. Det
finns olika disciplineringstekniker för att få till stånd en fungerande förening.
I Fanan fick medlemmarna med hjälp av sin namnteckning förbinda
sig att »om intet oförutsett inträffar punktligt infinna sig till mötet«
(Fanan, kallelselista från 1939). I både Harpan och Fanan förekom böter
om medlemmarna inte uppfyllde sina plikter. Tvång och straff kan dock
inte sägas vara de viktigaste teknikerna för föreningarnas fortbestånd.
Snarare handlar det om att medlemmarna ansåg att de får ut något av
sitt medlemskap. Att vara medlem var detsamma som att vara utvald
och denna utvaldhet manifesterades genom åren med hjälp av olika symboler,
exempelvis rock- och mössmärken, särskilda fanor med föreningens
emblem och enhetlig klädsel såsom mörk kostym.
Läroverket var en manlighetens skola. Under 1920 -talet fick kvinnliga elever
tillträde, vilket inte var det samma som att andelen kvinnor drastiskt ökade.
Den relativa fördelningen mellan män och kvinnor i realskolan var så sent
som år 1950 55,4 % män och 44,6 % kvinnor i hela riket. Ett skäl till att läroverket
inte blev könsneutralt var att flickskolorna fortsatte sin verksamhet.
I den stad som undersökts, fanns det sedan 1884 en flickskola. Läroverket
grundades 1847. Flickskolan bytte först namn till elementarläroverk för
flickor, senare till kommunal flickskola. 1923 började de första kvinnliga
lärjungarna på läroverket. Det var sex elever totalt det första året. Samtliga
266
Fikat är centralt i umgänget