Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
Den nya plan- och bygglagen (PBL) från 1987 har medfört att detaljregleringarna
försvunnit. Tydliga anvisningar för barns fysiska utrymmen
ges inte längre utan föreskrifterna är mera målinriktade och inte lika uttalade
när det gäller hur barns platser bör se ut. Ett exempel är PBL §15 där
det anges att det för skolgårdar och förskolors räkning skall »finnas tillräckligt
stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse på tomten eller i närheten
av denna«. Men vad som menas med »tillräckligt« är en tolkningsfråga.
Trender i skolans uterum
Som antytts i det tidigare har uppmärksamheten på lekens betydelse för
lärandet och utomhusvistelsens betydelse för hälsa, fysisk och psykosocial
utveckling bidragit till att stärka skolgårdens roll i dagens skola. Men trots
ett växande intresse för skolgården som resurs uppmärksammas sällan
skolans utemiljö på samma sätt som skolhus till exempel i arkitekturtävlingar.
Även i nordiskt perspektiv är skolgården i de flesta fall fortfarande
satt på undantag. Många nya skolor, till exempel i Danmark och
Finland, uppvisar en fascinerande och avancerad skolhusarkitektur, men
där motsvarande ambitionsnivå för utomhusmiljön nästan helt saknas.
Nätverksbyggande ses alltmer som ett verksamt sätt att förstärka lokala
utvecklingsprocesser. För skolgårdsutvecklingens del visar erfarenheten
att nätverksarbete har betydelse. Lokala nätverk bidrar till såväl förankring
som aktiviteter och publicitet.
256