Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

från rastyta till pedagogisk rum
Spår i den fysiska planeringen
Skolgårdsutvecklingen kan också spåras genom att studera hur man sett
på skolgården som resurs i den övergripande fysiska planeringen genom
åren. Bland annat de undersökningar om barns utsatthet i trafiken, som
nämnts tidigare, bidrog till ett starkare intresse för barns fysiska miljöer
i allmänhet. 1967 tillsatte Olof Palme, dåvarande kommunikationsminister,
en utredning om »frågor rörande tätortsmiljöns utformning med
hänsyn till barns utomhusverksamhet«.
Allteftersom det stora bostadsbyggandet i »miljonprogrammet« fortskred
tilltog kritiken mot de i de flestas tycken undermånliga barn och
ungdomsmiljöerna. I Barns utemiljö påtalas att samhället har ansvaret för
att barnen utomhus kan leka under trygga och stimulerande förhållanden.
1975 kom Barnen och den fysiska miljön som en av sju bakgrundsrapporter
för att teckna barnens totala livssituation. Parallellt gjordes utredningar om
barnomsorg, barns fritid, skola, barnolycksfall och barnstrafiksäkerhet.
Dessa utredningar bidrog bland annat till att Skolöverstyrelsen, som
redan tidigare hade intresserat sig för skolans fysiska miljö inklusive skolgården,
publicerade Skolhushandboken med råd och anvisningar om hur
skolhus och skolgårdar borde vara beskaffade. Här betonas vikten av
elevaktiva arbetssätt i olika former, precis som i den nya läroplanen Lgr
80, vilken lades fram året efter. I Skolhushandboken rekommenderas att
eleverna även ges utrymme för att påverka sin omgivning.
Skolhushandbokens genomslagskraft på skolgårdarnas utformning
blev relativt liten. Den fungerade visserligen som viktig inspirationskälla
för skolplaneringen under hela 1980 -talet, men mycket få skolor byggdes
under denna tid. När sedan Skolöverstyrelsen avvecklades och Skolverket
bildades 1991, avslutades också arbetet med att från myndighetshåll ta
fram generella råd och riktlinjer.
Stora öppna asfaltytor är mycket vanliga i svensk skolgårdsplanering. Inte ens från den tiden då det var
populärt med hemklassrum med egna entréer finns några spår av liknande tankegångar för utomhusmiljöns
räkning. Idag försöker många skolor på eget initiativ att bygga om delar av skolgården till grönskande, pedagogiska
rum i barnens skala. Foto: Susan Paget och Petter Åkerblom
255