Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

från rastyta till pedagogisk rum
Tema hälsa och välbefinnande
Miljödebatten handlade tidigt om respekt och omsorg om naturen och
ekosystemen i stort, men alltmer har debatten fokuserat på människans
hälsa och välbefinnande. Under de allra senaste åren har diskussionen om
stressrelaterade sjukdomar bland annat bidragit till att väcka nyfikenhet
för naturens och trädgårdens rehabiliterande effekter.
Sedan slutet av 1990 -talet lyfts utomhusaktiviteternas betydelse för
barn och ungdomars hälsa fram allt starkare. Exempelvis visar pågående
forskning av ett miljöpsykologiskt team vid SLU att olika slags utemiljöer
har olika effekter på förskolebarns motorik, lek och koncentrationsförmåga.
Denna forskning bygger bland annat på teorier om naturmiljöns
positiva effekter på koncentration och på utomhusmiljöns särskilda betydelser
för barnets känslomässiga utveckling. Annan forskning fokuserar
på allergiproblematiken, övervikt och andra negativa konsekvenser av att
vi rör oss för lite.
Denna forskning, som fått bred uppmärksamhet i media under senare
år, har bland annat bidragit till att barn och ungdomars utomhusmiljöer
har uppmärksammats, vilket bl.a. bidragit till att klätterväggar och äventyrsstigar
börjat förekomma på svenska skolgårdar.
Skolgården används också under de friskvårdsveckor och liknande
som allt fler skolor arrangerar mot bakgrund av dessa folkhälsoaspekter.
Ett exempel är Säters kommun. Där deltar kommunens skolor i projektet
Grönt är skönt med målsättningen att ge varje barn och ungdom i kommunen
en »miljöpedagogisk helhetsbild där sambandet mellan den yttre
miljön, den inre miljön, livsstilsfrågor och det livslånga lärandet klargörs«.
Målet är att alla skolor ska miljöcertifieras. I samarbete med Göteborgs
universitet får varje elev efter avslutat projekt en personlig hälsoprofil.
Kommunen har också anslagit pengar till upprustning av två skolgårdar,
som samtidigt ska vara inspirationskällor för skolgårdsutvecklingen på
övriga skolor i kommunen. Lärare och annan personal från kommunens
skolor erbjuds vidareutbildning när det gäller miljöfrågor och användning
av skolgården. Inom ramen för projektet stöttas dessutom miljöarbetet i en
vänortsskola i Estland, främst med liknande miljöcertifieringsarbete.
Intresset för barns och ungdomars rättigheter att medverka i planeringen
av sin miljö har ökat de senaste åren. Frågan om deras reella påverkansmöjligheter
i den snåriga beslutsprocessen kring plan- och byggärenden
tas bland annat upp i Unga är också medborgare - om barns och ungdomars
inflytande i planeringen, utgiven av Boverket 2000.
Barntemat
253