Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
jöarbetet. I slutet av 1998 lanserade Skolverket utmärkelsen »Miljöskola«,
som ger skolor möjligheter att certifiera miljöarbetet. Framväxten av den
miljötematik som under slutet av 1990 -talet började slå rot i skolan skildras
utförligt i Per Wickenbergs avhandling Normstödjande strukturer.
Skolgården som fysisk miljö
Precis som statliga råd och anvisningar tidigare hade relativt begränsad
effekt på skolgårdsutformningen stannade många av miljörörelsens förslag
på skolgårdsanvändning på idéstadiet. Trots att de pedagogiska möjligheterna
basunerades ut i många av idéerna, omsattes de sällan i praktisk
handling. Samtidigt visade Susan Paget och Ragnhild Widgren i en studie
om genomförda skolgårdsförnyelser under 1980 -talet, att även om själva
förändringsarbetet utnyttjades i undervisningen så blev inte skolgården ett
tillskott i undervisning. Själva processen med skolgårdsförvandlingen var
det som gav de största vinsterna, både ur pedagogisk och social synvinkel.
Ett annat skäl till att relativt få idéer omsattes i praktiken var att det då
som nu är svårt att få skolgårdsprojekt finansierade. Dock ser vi under de
allra senaste åren hur kommuner som Lund, Södertälje och Örebro satsar
relativt stora resurser på skolgårdsförnyelseprojekt.
1992 startade »Skolans Uterum«, ett projekt med ekonomiskt stöd
från Allmänna Arvsfonden, Byggforskningsrådet och Världsnaturfonden
WWF. Parallellt arrangerades kurser och konferenser, kontakter knöts
med media och nyhetsbrev producerades. Dessa aktiviteter bidrog till att
sprida, marknadsföra och förankra skolgårdens möjligheter bland tusentals
lärare, elever och föräldrar. Basen för dessa aktiviteter utgjordes av ett
nätverk med omkring 400 skolor och förskolor spridda över hela landet.
Många av 1980-90 -talens skolgårdsprojekt handlade i huvudsak om att
åstadkomma trivsammare skolgårdsmiljöer samtidigt som de gärna fick
vara mer ekologiska. Även om sådana fysiska miljöförbättringar delvis
kom att gynna utomhusundervisning i olika former var det till syvende och
sist de miljömässiga och sociala dimensionerna som var de starkaste drivkrafterna
i många projekt, inte ämnesundervisningen.
252
Foto: Susan Paget.