Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

från rastyta till pedagogisk rum
andra platser. Förlusten av skolvägen för de barn som skjutsas till skolan
innebär samtidigt att skolgården är en av de få återstående tillåtna platserna
för utomhusvistelse för många barn och ungdomar, förutom det allra
närmaste bostadsnära grannskapet. Skolgården blir därigenom en allt viktigare
del av barnens utevistelse – särskilt som trenden hittills har varit att
barn och ungdomar idag vistas allt längre tider i skola och förskola.
Det övergripande miljötemat
Miljötemat framträder med tre olika betoningar. För det första kan de
spåras i miljöproblematiken, för det andra i den fysiska miljön och hur
denna kan förbättras, och för det tredje i miljöaktiviteter med betydelse
för hälsa och välbefinnande.
Miljöfrågorna som drivkraft
Under 1970 -talets fördes en debatt om miljöförstöring (utsläpp och andra
negativa effekter på natur och ekosystem) och olika organisationer ställde
krav på skolans miljöundervisning. Man ville använda skolgården för att
arbeta med miljöfrågor. Där skulle t.ex. giftfria ekosystem kunna demonstreras
samtidigt som elever och lärare erbjöds lustfyllda, rogivande och kunskapsgivande
upplevelser. (Jämför Fältbiologernas skrift Levande skolgård).
Skolans centrala betydelse för att utveckla ett långsiktigt uthålligt samhälle
och behovet av att utbilda lärare för att utveckla metoder och innehåll
i miljöundervisningen, påtalades 1987 av Gro Harlem-Brundtland i förordet
till Vår gemensamma framtid – rapport från Världskommissionen för
miljö och utveckling. Lärarna sågs som viktiga för att göra de unga uppmärksamma
på rapporten och dess innehåll. Detta blev ännu starkare formulerat
i Agenda 21-dokumentet som antogs vid Riokonferensen UNCED
1992, där det bland annat framhålls att »utbildning är avgörande för att
främja hållbar utveckling«. På samma konferens deltog ett oväntat stort
antal NGO’S – non governmental organisations. Det symboliserar ett
trendbrott i utvecklingen, vilket skedde vid denna tid då ›gräsrötternas‹
betydelse för hållbar utveckling lyfts fram som minst lika viktigt som
exempelvis överstatliga principöverenskommelser.
Många organisationer i en rad länder engagerade sig under 1990 -talet
också i lärarfortbildning. I vårt land genomfördes kampanjen »Håll Sverige
Rent«, en landsomfattande utbildningssatsning där termer som »utebildning«
och »kretsloppsverksamhet« användes som ledstjärnor. Kampanjen
ansvarade för utmärkelsen »Grön Flagg i Sverige«, en satsning där skolor
kan få denna utmärkelse genom att sätta upp egna miljömål, genomföra
förändringar och utvärdera sitt lokala miljöarbete. Flera av de skolor som
antog denna utmaning har valt att arbeta med skolgården som plats för mil-
251