Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
Trafiktemat
Alltsedan 1920 -talet har samhället försökt att komma tillrätta med de
problem som trafiken förorsakar barn genom att ha trafikundervisning i
skolan. Men på 1960 -talet publicerades forskning som visade att det inte
går att anpassa barn till trafiken. Trots forskningsresultaten fortsatte trafikintressenter
utanför skolan att kräva mer resurser för att stödja trafikundervisning
byggd på regelinlärning och trafikträning. För att bibringa
eleverna trafikkunskaper – hur man går över gatan, vad högerregeln innebär
och så vidare – utnyttjades bland annat skolgården som lärandemiljö.
Målet var att det rätta sättet att uppträda i trafiken skulle bli en vana. De
goda vanorna skulle etableras med hjälp av övningar i en bestämd ordning,
först teoretiskt i klassrummet, därefter på skolgården och slutligen
på riktiga gator och vägar utanför denna.
Speciellt i samband med att Sverige gick över till högertrafik utnyttjades
skolgården som resurs. Aldrig, vare sig förr eller senare, har så stora
resurser satsats från samhällets sida på skolans trafikundervisning, bland
annat till att måla vägar, korsningar och övergångsställen på skolgårdens
asfalt. Ofta samarbetade skolan med polisen, som på plats övade eleverna
i trafikvett. Högertrafikkampanjen stärkte uppfattningen hos många trafiksäkerhetsarbetare
utanför skolan att trafikövningar i
klassrum och på skolgårdar var effektiva metoder för att
förbättra barns säkerhet i trafiken.
Efter sina »glansdagar« i slutet av 1960 -talet förändrades
kraven på trafikundervisningen i skolan. Statistiken
visade att olyckorna ökade i takt med trafikökningen.
Stina Sandel menade att barn aldrig kan betraktas som
skyldiga till de trafikolyckor de är inblandade i, och slutsatsen
blev att trafikplanering var effektivare än trafikundervisning
för att minska antalet olyckor.
Trafiken ökar numera inte bara runt skolorna, utan
också på skolgårdarna. Transporter till kök och andra
varuintag begränsar hur eleverna kan använda skolgården,
liksom personalens parkeringsplatser. I Susan
Pagets samtal med barn under de senaste två decennierna
kommer deras oro över detta tydligt till uttryck.
Otydliga gränser mellan skolgården och omgivningen
medför b.la. att moped- och cykeltrafik gör skolgården
osäker. Pia Björklid visar i sin forskning att barn överger
platser där de blir störda av trafik, för att istället leka på
250
Foto: Susan Paget