Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
1979, under FN:s internationella barnår, arrangerades en internationell
konferens om skolgårdar i Göteborg av Lekmiljörådet och
IPA (International Playground Association, numera The International
Association for the Child´s Right to Play). Konferensen följdes upp i
Använd skolgården, där synen på skolgården vidgades från lekresurs till
pedagogisk resurs. Den bemannade skolgårdsleken upphörde dock under
slutet av 1980 -talet och början av 90 -talet.
Leken har i alla tider haft en indirekt effekt på undervisningen. Genom
att leken var skild från undervisningen, var ett av lekens syften att eleverna
skulle rasa av sig på rasterna och därmed lättare kunna sitta still och koncentrera
sig på lektionerna. Under de senaste 10 –15 åren har dock attityderna
till lek och lekens roll förändrats, och idag betraktas även lek som
lärande. Förskolans arbetsmetoder, 1990 -talets nya läroplaner och sexåringarnas
intåg i skolan har bidragit till att detta synsätt påverkat den pedagogiska
diskussionen, men också till nya krav på den fysiska miljön. Hur den
fysiska miljön är utformad eller beskaffad har betydelse för hur barn leker.
Gunilla Lindholm visar att fler lekar genereras på skolgårdar där naturmarkspartier
har bevarats än på de skolgårdar som saknar naturmark.
Patrik Grahn, som i sin forskning bland annat har studerat barns fysiologiska
och psykosociala utveckling av utomhusvistelse, visar i rapporten
Ute på dagis att både barns motoriska utveckling (till exempel muskelstyrka
och koordination) och kreativiteten förbättras av en varierad och stimulerande
utemiljö. Det finns även många exempel där konstnärer och hantverkare
tillsammans med elever skapar fantasifulla lekredskap, skulpturer
eller lusthus. Andra projekt, med tydliga pedagogiska förtecken, är att
248
Foto: Susan Paget