Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
Intresset för skolgården har dock ökat, vilket bland annat en Sifoundersökning
från december 1999 visar: 8 av 10 skolor hade genomfört
eller påbörjat förändringar under åren före 1999. På frågan på vilket sätt
skolgården har betydelse uppges framför allt betydelser som lekmiljö,
social mötesplats, hälsa, välbefinnande samt en plats att röra sig på.
Nästan var fjärde skolledare (24 %) uppger dessutom att skolgården är en
resurs i undervisningen.
I detta kapitel gör vi ett försök att karaktärisera några teman som vi
tycker kännetecknar skolgårdens utveckling. När vi tittar bakåt i tiden
finner vi olika teman som sinsemellan skiljer sig ganska markant från varandra.
Gemensamt för dessa teman är, som vi ser det, att de varit utbredda
och accepterade på många skolor. Varje tema har på sitt sätt satt spår i den
fysiska miljön.
Trädgårdstemat
Under 1800 -talets andra hälft kallades skolgården »Skolträdgård«. Det
var i denna som eleverna skulle lära sig trädgårdsodlingens grunder genom
jordnära utomhusverksamhet där praktiskt handlag övades parallellt med
teoretisk drillning.
Huvudskälet till att odling infördes i folkskolan var bl.a. behovet av
folkbildning i husbehovsodling. Föreställningen var inte bara att basbehoven
skulle tillgodoses – fostran av barnens »skönhetssinne« var lika
viktigt. Målet var att barnen skulle lära sina föräldrar odla och äta nyttig
mat, men också till utveckla en mönstergill svensk landsbygd.
Under tidigt 1900 -tal förfinades synen på skolträdgården som pedagogisk
resurs, något som ytterligare accentuerades i samband med att staten
1919 övertog huvudmannaskapet för folkskolorna. Flera argument från
den här tiden känns delvis igen även i våra dagar, t.ex. att odling är en
hälsobefrämjande motvikt till klassrumsundervisning och stillasittande,
att odling gör att kunskaper nöts in genom användning, öppnar barnens
sinnen för naturen och fungerar som inspirationskälla i olika skolämnen.
Husbehovsodlingen minskade under 1900 -talet, och därmed försvann
också samhällsintresset för skolträdgårdarna. I början av 1960 -talet hade
skolträdgårdarna försvunnit från i stort sett alla skolor i Sverige – så när
som vid några av lärarseminarierna där anläggningarna levde kvar under
knappa förhållanden. I början av 1970 -talet skedde dock en omsvängning.
En rad organisationer reagerade mot den tilltagande miljöförstöringen och
menade att en sund, förebildande skolgårdsmiljö skulle vara betydelsefull
för barnen och deras utveckling. Odling var en del av denna framtidsvision,
där eleverna skulle odla utan gifter och miljövänligt. 1986 startade ett
projekt vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) där man undersökte möjligheterna
att integrera odlingsverksamhet i undervisningen på tre geogra-
246