Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

arbetsformer och dynamik i klassrummet
För att helklassundervisningen av katederkaraktär skall fungera krävs
att villkoren för förmedlingspedagogik är uppfyllda. Det kan innebära
att eleverna skall känna sig väl till mods och vara beredda att lita på och
överlämna ansvaret till läraren. Agerandet som »hönsmamma« kan då ses
som ett sätt att skapa dessa goda relationer till eleverna. Enligt Bickman
så ifrågasätter inte hönsmammorna förmedlingspedagogiken, de försöker
enbart skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt för att de skall
lyckas. »Handledarna« däremot ser andra möjligheter till lärande än i helklassituationen.
Om eleverna erbjuds engagerande och aktiverande uppgifter
utan att de skall tvingas tävla eller känna sig utslagna kommer en hel
del motivations- och disciplinproblem att försvinna, menar de. Lärarens
roll vid eget arbete måste därför förändras från förmedlare och hönsmamma
till att bli katalysator och handledare.
Enskilt arbete innebar att eleverna på tid som läraren bestämde arbetade
med individuella uppgifter som läraren bestämt. Eget arbete innebär
att läraren har anvisat ett antal uppgifter som eleverna skall genomföra,
eleverna sekvenserar själva arbetet och planerar själva när de skall genomföra
det (inom tidsramar som läraren anvisat). Som en mellanvariant av
dessa två arbetssätt kan man betrakta arbete med beting, som Carlgren
valt att kalla det. Beting innebär att läraren bestämt att eleven skall genomföra
en viss individuell uppgift före en given tidpunkt, eleven får dock själv
avgöra när och var uppgiften skall genomföras. Man kan betrakta hemuppgifter
och s.k. långläxor som en sorts beting. Inlämning av uppgiften
eller kontroll genomförs vid ett förutbestämt tillfälle.
Den väsentliga skillnaden mellan de tre varianterna av individuellt
arbete ligger inte i att eleverna har olika mycket inflytande över vilka uppgifter
som skall genomföras. Alla tre arbetssätten bygger på att läraren har
bestämt uppgifterna. Skillnaden handlar däremot om elevens möjlighet att
själv styra och fördela tiden till de uppgifter som är förelagda.
Vid enskilt arbete har läraren ansvar för och styr elevernas tidsanvändning
nästan helt och hållet. Helt kan läraren emellertid inte styra. Även om
eleverna skall arbeta med förelagda uppgifter kan eleven skaffa utrymme
för andra projekt, såsom att drömma sig bort, prata med kamrater, läsa
serietidningar, spela dataspel eller rita. Vid beting överlåter läraren en stor
del av ansvaret till eleven, men ramarna är ändå i hög grad angivna av
läraren. Vid eget arbete får eleverna fritt planera sin tid till de olika uppgifterna.
Visserligen finns även här en begränsning genom de schemapositioner
som får användas för arbetet. Den principiella skillnaden mellan
arbetssätten är emellertid tydlig.
Under slutet av 90 -talet genomförde Österlind en ingående studie av
elevers eget arbete. Bl.a. har hon intervjuat elever och lärare om vad de
ser som för- och nackdelar med arbetssättet. De lärare hon samtalat med
uppger flera fördelar, dessa kan sammanfattas i fem punkter.
237