Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

arbetsformer och dynamik i klassrummet
Stymne uppmärksammade inte det faktum att vissa elever i de mindre
väl fungerande grupparbetena kan ha blivit personligt påverkade. Det
kan dock tänkas att de lämnat grupparbetet med en känsla av att inte
vara accepterade, uppmärksammade eller betraktade som värdefulla för
arbetet. Om så är fallet har grupparbetet inneburit en negativ lärsituation
för dessa elever. Stymnes forskning visar emellertid på det fenomen
som många lärare erfarit: Grupparbete är inte lätt eller alltid till nytta för
eleverna. En bild som inte helt sammanfaller med läroplanernas formuleringar.
Det viktigaste som Stymne emellertid visar är att det trots allt finns
grupparbeten som fungerar väl.
Även om många grupparbeten har fungerat mindre väl och tillämpats
i begränsad utsträckning, finns ändå tecken på att arbetsformen fungerade
väl för de flesta elever under slutet av 1990 -talet. I en studie genomförd
av Granström, avsåg man att undersöka vilka faktorer som påverkar
elevernas upplevda utbyte av lektionerna. En faktor som studerades var
arbetsformer (katederundervisning, individuellt arbete och grupparbete).
Studien gick till så att en observatör deltog på lektioner och noterade vilka
arbetsformer som dominerade, vilket ämne som undervisningen avsåg
samt elevernas interaktion. Direkt efter varje lektion fick eleverna besvara
ett enkelt frågeformulär som avsåg mäta elevernas utbyte av lektionen där
de fick tala om, om de hade förstått innehållet och om de hunnit med att
arbeta etc. De fick också ange hur deras sociala situation varit under lektionen,
om de känt sig trygga med sina kamrater, om de haft kontakt med
andra elever etc.
Undersökningen som omfattade över tusen elevsvar var fördelade på
olika ämnen och stadier. Det fanns också en stor spridning med avseende
på undervisningsgruppernas storlek. Denna studie tog fasta på det
omedelbara utbytet av lektionerna för eleverna. Resultaten visar att den
faktor som har störst betydelse för elevernas utbyte av lektionerna, såväl
kunskapsmässigt som socialt, var de arbetsformer som läraren valt för lektionen.
Störst utbyte tyckte eleverna att de fick i lektioner där de fått arbeta
tillsammans med kamrater (parövningar, grupparbete, gruppdiskussioner)
och minst utbyte, dvs. svårast att hänga med uppgav de att de hade
haft av genomgångar och katederundervisning. Det betyder emellertid
inte att de anser att de haft dåligt utbyte av denna senare typ av lektioner.
De tycker för det mesta att de har haft en positiv behållning även av dessa
lektioner, men utbytet har varit större när de fått arbeta självständigt och
ännu större när de fått arbeta tillsammans med kamrater.
Resultaten tyder på att grupparbeten trots sina brister tycks ha en positiv
betydelse för elevernas sociala välbefinnande och även för deras upplevelse
av att förstå och lära det kognitiva innehållet i arbetsuppgifterna. I
studien skiljer man inte mellan olika typer av grupparbeten. Det är troligt
att effekterna skulle bli ännu större om man enbart valde grupparbeten av
konjunktiv art, dvs. sådana som förutsätter ett genuint samarbete.
Bergqvist följde två högstadieklasser under 1980 -talet. Studien visar att
231