Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

arbetsformer och dynamik i klassrummet
På basis av samma studier som användes för att beskriva utvecklingen
av helklassundervisning kan en liknande beskrivning göras av grupparbetets
genomslag under de fyrtio åren. Detta framgår av figur 2.
1960 -talet
1980 -talet
2000 -talet
18%
24%
12%
Figur 2. Andel av lektionstiden ägnad åt grupparbete
Utrymmet för grupparbete i skolan har inte varit alltför omfattande.
Trenden över tidsperioden är dessutom vikande. Detta kan tyckas vara
en något märklig utveckling, i synnerhet som det inom arbetslivet under
motsvarande tidsperiod skett en utveckling från hierarkiskt enmansarbete
till teamwork, grupporganisationer och produktionsenheter med ansvar
för processer och produkter menar Nordquist. Grupparbete i skolan skulle
kunna ha en tvåfaldig funktion, dels som en bas för kunskapsinhämtning,
dels som en social träning inför ett kommande arbetsliv. Stensmo beskriver
att elevernas lärande kan underlättas genom grupparbete eftersom det
bidrar till att öka elevernas förståelse för stoffet, liksom deras förmåga att
analysera, syntetisera och utvärdera kunskap. Han hävdar att sådana mål
kan uppnås i det kollektiva problemlösandet som uppkommer när eleverna
diskuterar och argumenterar i grupparbete. Den lilla gruppen kan vara en
god miljö för att lära nya begrepp, för kreativ problemlösning och för träning
i argumentation. De sociala målen med grupparbete, menar Stensmo,
är att främja samarbete, mellanmänsklig förståelse och empati. Att arbeta
i mindre grupper skulle kunna fungera som en brygga mellan elever med
olika etnisk eller social bakgrund och mellan pojkar och flickor, och dessutom
vara en förberedelse för vuxenlivet genom att träna förmåga att ta
initiativ och ansvar.
De olika läroplanerna under 40 -årsperioden betraktar grupparbete
som ett viktigt medel för att fostra till ett demokratiskt förhållningssätt.
Emellertid används grupparbetet mycket sparsamt i undervisningen både i
Sverige och på andra håll i västerlandet. Gall och Gall konstaterar att av alla
viktiga arbetsplatser tycks skolan vara den som minst uppmuntrar till kollektiva
aktiviteter. Sanford och Everton visade att två procent av skoltiden
användes till grupparbete i England. Schmuck och Schmuck fann att motsvarande
andel i USA var cirka 10 %. Skolverkets utvärdering från 1994 visade
att grupparbete förekom i cirka 10 % av lektionerna under början av 90 -talet
i Sverige. Detta stämmer rätt väl med den utveckling som visas i figur 2.
Lärare är ofta skeptiska till grupparbete som pedagogisk metod. Det
betraktas inte som ett lätt och självklart sätt för barn att arbeta på. Stymne
229