Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

arbetsformer och dynamik i klassrummet
Vart är katederundervisningen på väg
Det finns, som synes, skäl att anta att katederundervisningen är på tillbakagång.
Därmed skulle man kunna tro att ambitionerna i 1946 års
skolkommission är på väg att uppfyllas. Kommissionen fastslog att en
ensidig katederundervisning inte var av godo för eleverna – snarast av
ondo. Frågan är emellertid om dagens katederundervisning är densamma
som 1962. Vid den tidpunkten präglades undervisningen i hög grad av den
gamla läroverkstraditionen. Det innebar att läraren behärskade aktiviteterna
i klassrummet. Stukát visade att enbart 3 % av lektionstiden behövde
användas för disciplinära åtgärder. Den allra största delen av tiden kunde
användas till undervisning, vilket innebar kunskapsförmedling och förhör.
Naturligtvis blir katederns roll viktig i en sådan verksamhet. Katedern var
i grundskolans barndom något av den lärostol eller biskopsstol (cathedra)
som avsågs i den ursprungliga betydelsen. I den äldre kristenheten var det
biskopens ord och uttydningar av texten som gällde, folket hade knappast
tillgång till skrifterna. I lärarens stift (klassrummet) var det lärarens
ord och tolkningar som gällde. Eftersom en sådan lärarsyn var rådande i
svenska klassrum fick katedern en central plats i rummet; den var sätet för
den skriftlärde, uttolkaren och innehavaren av de rätta svaren. Läraren
var den som hade facit.
Den pedagogiska idé, som byggde på att läraren var rättesnöret, hade
en stark förankring i svensk skola och gav läraren en mycket central roll.
Läraren bestämde, valde ut och förmedlade. Läraren var aktiv sändare,
eleverna blev passiva mottagare i den mest extrema varianten. Elevernas
blickar förväntades vara riktade mot läraren – mot katedern. Katedern
blev det pedagogiska navet i klassrumsarbetet, allt utgick därifrån: kunskaper,
direktiv, belöningar och bestraffningar. Katedern var den helgade
platsen som var förbehållen den vise mannen eller kvinnan. Katedern var
en symbol för lärarens kunskap och auktoritet.
Efter hand förändrades såväl lärarnas som elevernas relationer i klassrummet,
även om verksamheten fortfarande styrdes av läraren. Varken
elever eller lärare var villiga att avskaffa katedern eftersom den också
fyllde basala psykologiska behov, exempelvis att ha någon eller något att
rikta behov av trygghet, auktoritet, besvikelser eller uppror på.
Elevers ifrågasättande av lärarens maktutövande har många gånger riktats
mot katedern. Det klassiska skämtet att lägga häftstift på katederstolen
kan mycket väl tolkas som ett försök från elevernas sida att punktera
lärarens pondus. Fatalt är därför det exempel där läraren satt en hel lektion
på ett häftstift utan att reagera. Angreppet på auktoriteten blev istället
en bekräftelse på lärarens fullkomlighet och osårbarhet.
De flesta lärare har på sin kateder hittat lappar med impertinenta
anmärkningar eller kommentarer. Vid andra tillfällen har främmande
föremål placerats på katedern, det kan röra sig om döda djur, porrbilder
225