Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
och enskilt arbete« (Läroplan för grundskolan 1962, s. 56). En liknande
indelning i arbetsformer återkommer i Lgr 80 där man säger att »eleverna
kan arbeta med gemensamma uppgifter i klassen eller i mindre grupper, i
par eller helt individuellt« (Läroplan för grundskolan 1980, s. 46). Den
senaste läroplanen, Lpo 94, nöjer sig med att elevernas utveckling skall
främjas »genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll
och arbetsformer«(Skolverket Lpo 94 1998, s. 8) .
Genom alla läroplaner, utom den senaste, kan man således urskilja tre
olika undervisningsformer som namnges och kommenteras, nämligen helklassundervisning,
grupparbete och enskilt arbete. I varierande omfattning
anvisar läroplanerna vilken utformning de olika arbetssätten kan och bör
ha. Den här artikeln skall emellertid inte handla om läroplanstexter utan
om hur det kan ha sett ut i klassrummen. Framställningen bygger på resultat
av egen och andras forskning om livet i svenska klassrum. Det som kallades
helklassundervisning 1962 har ett helt annat innehåll idag. Enskilt
arbete har utvecklats till flera olika varianter och grupparbete kan gestalta
sig på en mängd olika sätt. Jag kommer här att reflektera över dessa tre
benämningar på arbetsformer i klassrummet och vad de har inneburit och
kan innebära för lärare och elever.
Helklassundervisning
1960 -talet
1980 -talet
2000 -talet
I nedanstående figur kan vi se hur andelen helklassundervisning av lektionstiden
har minskat under den tid grundskolan funnits. De undersökningar
som gjordes under 60 -talet av Stukát, visar att huvuddelen av
lektionstiden användes för helklassundervisning, andelen minskade under
80 -talet konstaterar Granström & Einarsson och i en pågående studie
vid Linköpings universitet har vi funnit att ca 45 % av tiden tillbringas i
helklass. Helklassundervisning under grundskolans första år var till stor
del s.k. katederundervisning. Det innebar att läraren satt eller stod bakom
katedern och hade genomgångar, läxförhör, läste högt, visade bilder eller
filmer för eleverna. Klassen hölls ihop och samtliga elever tog del av samma
aktivitet. I figur 1 visas andelen lektionstid i grundskolan som ägnas åt helklassundervisning.
Vid alla tre tillfällen grundar sig mätningarna på ett
stickprovmässigt urval av lektioner från år 1 till år 9. Tendensen till minskad
tid för helklassundervisning framgår klart av figuren.
Figur 1. Andel av lektionstiden ägnad åt helklassundervisning (»kateder«)
224
60%
50%
44%