Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

arbetsformer och dynamik i klassrummet
Arbetsformer och
dynamik i klassrummet
Kjell Granström
N
är grundskolan fyllde 25 år berättade Stellan Arvidson att
1957 års skolberedning, där han själv ingick, slog fast att
den nya skolan krävde nya undervisningsformer. Enhetsskolans
fiende nummer ett var klassundervisningen. Det
ansågs vara en metod i vilken läraren i sin undervisning
vände sig till alla elever i klassen på en gång, som om alla hade samma
förutsättningar att följa med. Man hade då uppfattningen att läraren
tvingades hålla klassen på en slags medelnivå. De duktiga i klassen
skulle inte komma till sin rätt och de svaga skulle snabbt bli utslagna.
Skolberedningen förordade istället elevernas självverksamhet, individuellt
eller i grupp. Den första läroplanen för grundskolan (Lgr 62) är
emellertid inte lika kategorisk och fördömande mot helklassundervisning.
Där skriver man istället att »någon undervisningsform eller något
arbetssätt, som kan betecknas som fördelaktigt för alla lärare, elever,
ämnen och skolstadier finns inte« (Läroplan för grundskolan 1962, s.
46). Undervisningen kan vara organiserad som klassundervisning, gruppundervisning
och individuell undervisning. I Lgr 69 återkommer man
dock med en varning för helklassundervisning och säger att den kan
medföra betydande olägenheter och otillfredsställande resultat för både
de svagaste och duktigaste eleverna. Men säger man »om man utgår
från elevernas arbete kan man skilja på gemensamt arbete, grupparbete
De första dataspelen väcker stor nyfikenhet
223