Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
Slutord
Den läs- och skrivförmåga som anses utgöra en del av våra mänskliga rätttigheter,
har således förändrats under de senaste fyrtio åren. Det är inget
statiskt och en gång för alla givet innehåll. Det är förhandlingsbart och
förändringsbart. I ett historiskt perspektiv blir det mycket tydligt.
I ett perspektiv baserat på antropologiska studier visar det sig vidare
att de synsätt som dominerat och fortfarande dominerar innehållet är
starkt västerländskt orienterade. De är baserade på hur läsning och
skrivning utvecklats under de senaste seklen i Europa och Nordamerika.
Dominerande är också västerlandets sätt att se på skriftspråk och att
betona dess betydelse för bland annat det logiska tänkandet. I den diskussionen
tas inte hänsyn till studier som visar att ett väl så avancerat tänkande
är möjligt att utveckla utan tillgång till skriften som stöd. Att kunna
läsa och skriva på det västerländska sättet, ses vidare som en avgörande
faktor för framgång. Den framgången är därmed oftast beskriven i västerländska
termer. Vad vi ser exempel på här är med andra ord en form av läs-
och skrivkolonisering. De undersökningar som genomförs av OECD och
IEA för att mäta tillståndet i världen utgör således starka maktfaktorer.
Såväl antropologiska som etnografiska studier av olika kulturer, inklusive
de västerländska, och deras invånares språkliga och kulturella praktiker,
både i och utanför utbildningssammanhang, pekar på en mångfald
av litterata praktiker. Det är en mångfald som till stora delar återstår
att utforska. Fortsatta förhandlingar om innehållet i de mänskliga rätttigheterna
med avseende på aspekter som rör läs- och skrivutveckling är
därmed att förutse. Sådana förhandlingar rör dock i första hand ideologiskt
och politiskt baserade frågor. Vetenskapen och forskningen kan i de
förhandlingarna vara behjälplig med ämneskunskap.
Olika bilder är barn av sin tid. De är också konstruerade utifrån olika
perspektiv och med olika tekniker. En framträdande förändring som
skett under de senaste fyrtio åren är att antalet perspektiv blivit fler och
därmed antalet bilder. Lite förenklat kan de dock samlas under två huvudperspektiv,
som kompletterar varandra. Mer intraindividuella perspektiv
som det individualpsykologiska, har vuxit sig starka inom forskning om
läs- och skrivsvårigheter. Den forskningen har med tiden kommit att till
mycket stora delar inriktas mot studiet av fonologiska aspekter som fonologisk
medvetenhet och studiet av biologiska och neurologiska orsaker till
uppkomsten av svårigheterna. Interindividuella perspektiv å andra sidan
har fokuserat det faktiska läsandet och skrivandet i samhället, hur det lärs
in och utvecklas, hur det används i olika situationer, vilka funktioner det
fyller i en människas liv osv. Inom de perspektiven har huvudfokus legat på
det som brukar kallas för normal läs- och skrivutveckling.
218