Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

ilder av läs- och skrivutveckling i samspel
national Association for the Evaluation of Educational Achievement).
Därefter har studier genomförts 1991 och 2001. Även OECD genomför
studier av skolungdomars prestationer inom olika ämnesområden, däribland
läsning. Projektet kallas för Programme for International Student
Assessment (PISA). I fokus står 15-åringars förmåga. De allra senaste
studierna genomfördes 2000 och 2003. Parallellt med de internationella
studierna har också nationella utvärderingar genomförts vid flera tillfällen
under 1990 -talet. Den senaste nationella utvärderingen genomförs 2003.
Numera är det med andra ord mycket tätt mellan dessa utvärderingar.
Läs- och skrivförmåga har blivit en alltmer viktig indikator på tillståndet
i våra samhällen.
Resultat från undersökningar inom området barns och ungdomars läsförmåga
pekar på stora skillnader mellan länder. Vissa länder återkommer
också i topposition i undersökning efter undersökning. Finland är
ett framträdande exempel på det. Andra länder återkommer längre ner i
skalorna. Sverige hävdar sig bra i den här formen av internationell jämförelse.
Precis som i många andra länder, når dock ungdomar med utländsk
bakgrund ett mycket lägre genomsnittsresultat i läsförståelse jämfört med
ungdomar med inhemsk bakgrund.
Hitintills har det inte varit möjligt att på ett enkelt sätt jämföra resultaten
över åren och därmed se olika utvecklingstendenser. Det beror bland
annat på att olika undersökningsmaterial använts i de olika studierna.
Mer klara bevis på hur trenden ser ut, går att uttala sig om först när IEA:
s undersökning från 2001 presenteras. I den studien används bland annat
material som också användes vid studierna 1971 och 1991. Den nationella
utvärdering som genomförs 2003 kommer också att utformas så att resultaten
blir jämförbara med tidigare studier.
Att man mätt olika saker under årens lopp beror naturligtvis på att
synen på vad som ska ingå i fenomenet läs- och skrivförmåga har förändrats.
Såväl inom den forskning som presenterats här som i de här utvärderingarna,
kan man se återspeglingen av ett skifte i synen på läsning och
skrivning. Skiftet går från att se läsning och skrivning som ett antal mer
eller mindre universella kognitiva färdigheter. Dessa kan testas på ett relativt
enkelt sätt och med i stort sett samma instrument världen över. Det
synsätt som är mer dominerande i dag inom det här fältet, kräver mer
komplexa testinstrument. OECD:s definition från 1995 kan ses som ett
exempel på den här breddningen:
Förmågan att använda tryckt eller handskriven text för att
fungera i samhället och fylla kraven i olika
vardagssituationer
kunna tillgodose sina behov och personliga
mål
förkovra sig och utvecklas i enlighet med
sina personliga förutsättningar.
217