Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
av de senare grundskolåren. Men det finns all anledning att förlägga den
tidigare och att utöka den till att också omfatta en motsvarande NOchock.
Studier visar att barn många gånger kör fast i sitt läsande av sådana
texter redan i mellanåren i grundskolan. Särskilt tydligt är det för barn
som lär sig att läsa och skriva på ett andraspråk. Ett liknande bekymmer
är dessa texter för barn som har svårt att utveckla en effektiv ljudningsteknik.
De har i stället utvecklat en förmåga att läsa helord. Med hjälp av den
förmågan klarar de ofta texter som man läser de första åren i skolan. När
de längre upp i skolan möter mer avancerade texter, får de problem. Det
här fenomenet kallas »the 4th grade slump«.
Läsning och skrivning är exempel på kommunikativa aktiviteter. I vardagen
är några vanliga mönster för kommunikation att man frågar för att
man vill veta något man inte vet, man skriver för att uttrycka något man
vill dela med sig till många, man läser för att man blivit engagerad av något
man inte tidigare känt till osv. Forskning visar att det sällan eller aldrig ser
ut så i skolan. Skolan utgör såtillvida ett kommunikativt dilemma.
Läs- och skrivpedagogisk forskning har här försökt att problematisera
dels den bredd av läs- och skrivsituationer som skolarbetet i olika ämnen
innebär, dels de kommunikativa dilemman de utgör. Frågan som fokuseras
är hur man på olika sätt kan underlätta den fortsatta läs- och skrivutveckling
i ett pedagogiskt sammanhang och varför de sätten kan tänkas
utgöra verksamma stödstrukturer. Några sådana forskningsområden har
varit och är mediepedagogik, litteraturpedagogik, bokflodsprogram, genrepedagogik,
skrivprocesspedagogik och »writing across curriculum«.
Läs- och skrivutveckling
och mänskliga rättigheter i samspel
Det är brukligt att man i de mänskliga rättigheterna inkluderar möjligheten
att lära sig att läsa och skriva. I sin roll som ordförande för den
svenska nationalkommittén för FN:s läskunnighetsår 1990, skrev Birgitta
Ulvhammar på följande sätt:
216
Tillgång till det skrivna ordet hänger samman med demokrati och jämställdhet,
med tillgång till utbildning, arbete och information, med möjligheten
att kunna påverka både den egna situationen, det omgivande samhället
och världen.
(Ulvhammar 1991, s. 3)
Hon fortsätter därefter att beskriva det stora antal barn och vuxna som av
olika anledningar inte har tillgång till denna rättighet. För att se hur läget
ser ut i världen, har storskaliga utvärderingar av barns och ungdomars
läsförmåga genomförts de senaste trettio åren. 1971 deltog Sverige för
första gången i en läsundersökning som genomfördes av IEA (The Inter-