Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
Innan de startar den formella läs- och skrivundervisningen i skolan, har
således en del barn erfarit många olika aspekter av läsande och skrivande.
De har getts möjligheter att utveckla kunskaper om hur man gör för att
läsa och skriva och varför man gör det. De har därmed också lagt en god
grund för att kunna reflektera över de här förmågorna. Forskning inom
området »early literacy« har bland annat givit en möjlig förklaring till att
en del barn har en mer utvecklad metalingvistisk förmåga än andra barn.
Tidiga erfarenheter, förkunskaper
och en fortsatt läs- och skrivutveckling i samspel
Forskning inom områden som rör barns metalingvistiska förmåga och
tidiga läs- och skrivutveckling har således med utgångspunkt i något
olika synsätt visat på, att tidiga erfarenheter och förkunskaper har stor
betydelse för den tidiga läs- och skrivinlärningen i skolan. Forskningen
inom området »early literacy« pekar också på att läs- och skrivinlärning
inte bara rör förmågan att hantera skriftkoden, att kunna läsa av och stava
rätt. Att lära sig läsa och skriva innebär även en förmåga att delta i och
samtala om skriftspråkliga textvärldar. Det är en värld som på många sätt
skiljer sig från de mer vardagliga talspråksvärldarna. Parallellt med forskning
om de skriftspråkliga textvärldar små barn ingår i, har motsvarande
forskning om lite äldre barn och om ungdomar också bedrivits. Inom
ramen för den forskningen påvisas att läs- och skrivutvecklingen inte tar
slut i och med de första skolåren. Nya typer av texter och skrivuppgifter i
skolan och på fritiden skapar nya utmaningar och kräver nya förhållningssätt
och kunskaper.
Studier av barn och ungdomar visar också att de gör mer eller mindre
medvetna val av vilka texter de vill läsa eller skriva. De kan välja bort eller
välja att ta in vissa texter, därför att de är pojkaktiga eller flickaktiga, ute
eller inne, »töntiga« eller »häftiga« osv. Den amerikanske etnografen Anne
Haas Dyson menar att barn och ungdomar inte bara är lärande varelser,
utan människor av kött och blod. De tycker, tänker och känner och lever
sitt liv i den komplexa vardagen. De är ideologiska varelser. De är inte
bara individer som tar över redan existerande kunskaper eller noviser
som guidas av vuxna in i lärandet. De är snarare aktivt tänkande och
kännande medskapare av kulturer i förändring. Perspektiv baserade på
ett sådant sociokulturellt synsätt har under de senaste tjugo åren vuxit
sig allt starkare inom forskning om barns och ungdomars både tidiga och
senare läs- och skrivutveckling. En fortsatt läs- och skrivutveckling kan
lite förenklat beskrivas som utökning av en repertoar av läs- och skrivarter
eller praktiker. Det individualpsykologiskt inriktade synsättet att betrakta
utveckling som en automatisering av redan befintliga mentala strukturer,
är inte i fokus inom de här perspektiven.
214