Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

ilder av läs- och skrivutveckling i samspel
utvecklingen av ordförrådet. Det utökas till stor del genom att man läser
och skriver olika texter. De olika texterna kan höra hemma inom olika
genrer som narrativa genrer (t.ex. sagor, rim och ramsor, fantasy, realism)
och informativa genrer (faktatexter av olika slag). I samtalen om det lästa
och skrivna ges man en grund för att frigöras från det omedelbara sammanhanget.
Man kan tala om saker som ligger längre bort och om saker som
man själv kanske inte har upplevt. Man kan ställa sina egna upplevelser
och uppfattningar om det i relation till det man läser och skriver om. I följande
exempel (Dickinson m.fl. 1992. Exemplet är översatt från engelska.)
på ett samtal mellan en mamma och hennes barn som är 4 år gammalt rör
sig samtalet ut från texten och in i barnets uppfattning om sådana här händelser.
Det rör sig också bakåt i texten och berör sådant som lästs tidigare.
Mamma: (läser:) »Peter frågade henne hur man kommer till
grinden men hon hade ett så stort päron i munnen
att hon inte kunde svara honom ... Peter började
gråta.«
Tror du Peter är ledsen?
Barnet: (nickar jakande)
Mamma: Varför är han ledsen?
Barnet: Han har gått vilse i skogen.
Mamma: Han lyssnade inte på sin mamma, eller hur?
Barnet: (skakar på huvudet)
Mamma: Och nu har han gått vilse. (fortsätter att läsa)
Man använder så kallat dekontextualiserat språk. Exempelvis visas att
barn som deltagit i sådana dekontextualiserade boksamtal också har en
god prognos vad gäller den fortsatta läsutveckling. Läsandet och skrivandet
och samtalen om det ger oftast en grund för att uttrycka saker och ting
på andra sätt än vad man gör i det talade vardagsspråket. Det vardagliga
talspråket är oftast inte lika fyllt av mer utvecklade former av språkanvändning
som vi finner i skrivna texter.
Men det visar sig också att en del samtal som barn deltar i inte är särskilt
dekontextualiserade. I stället är man mer bunden till att redogöra
för precis vad som står i det man läser och skriver just här och nu. Man
går inte bakåt eller framåt i texten, inte heller utanför eller bortanför den.
Barn som deltar i sådana så kallade kontextualiserade boksamtal, har inte
lika god läsutvecklingsprognos. Samtalen skiljer sig således åt med avseende
på om de är dekontextualiserade eller kontextualiserade. Den här
skillnaden återfinns mellan olika sociala och kulturella grupperingar, men
också inom en och samma sociala grupp. I studier av barns boksamtal med
sina föräldrar, visar sig den här skillnaden bland annat ha samband med i
vilken mån föräldrarna själva är vana att ingå i skriftspråkliga textvärldar
och umgås i sådana grupper av människor som är läsare.
213