Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

ilder av läs- och skrivutveckling i samspel
som inte klarar ovanstående frågor, inte heller kan medvetandegöra sig
om sin mentala grammatik i hjärnans talspråkscentrum. Barn som klarar
frågorna har däremot den här förmågan. Olika åsikter finns dock om hur
förhållandet mellan fonologisk medvetenhet och läs- och skrivinlärning
ser ut. Vissa menar att fonologisk medvetenhet är en förutsättning för
läs- och skrivinlärning, andra menar att det är en följd därav. Mycket
tyder dock på att man måste anta att de båda förmågorna interagerar och
förstärker varandra.
På liknande sätt har man studerat barns uppfattning om varför man
läser och skriver, och hur man gör det. Barn som har en uppfattning som
överensstämmer med den uppfattning som redan läs- och skrivkunniga
har, kommer med stor sannolikhet att klara sig mycket bra. De barn som
inte vet eller är mycket oklara om varför man läser och skriver och hur det
går till, kommer med stor sannolikhet att få läs- och skrivsvårigheter.
Den pedagogiska konsekvensen av den här forskningen är att man således
kan förbereda barnens första läs- och skrivinlärning, genom att i förväg
stödja utvecklingen av deras medvetenhet om dylika aspekter. Av den anledningen
har man gått vidare och studerat det. Man har lagt in träningsmoment
av barns fonologiska medvetenhet i förskoleverksamhet. De här barngrupperna
har sedan jämförts med barngrupper som inte fått sådan extra
träning. Resultaten visar på tydliga skillnader mellan de här grupperna av
barn. Barn som fått förberedande träning blir duktigare på att läsa av och
stava rätt samt att förstå enkla meningar de läst. Man har följt barnen upp
genom de första skolåren och skillnaderna består över de åren.
Förkunskaper och tidiga erfarenheter i samspel
En begynnande fonologisk medvetenhet är således en betydelsefull förkunskap
för att lära sig att läsa och skriva. Finns det även andra kunskaper
som barn har med sig till skolans läs- och skrivinlärning? Parallellt med
studier av barns fonologiska medvetenhet inleddes forskning om vilka
tidiga erfarenheter små barn har av att läsa och skriva. Inom ett forskningsområde
som så småningom benämndes »early literacy«, kunde man
visa att en del barn lär sig att både läsa och skriva mycket tidigt. Några
barn börjar med det redan under sitt andra levnadsår. I artikeln Beginning
reading development: strategies and principles ställer den amerikanska
pedagogen och psykolingvisten Yetta Goodman bland annat följande
fråga: »Have we so confused literacy development with schooling that we
have ignored what children learn about written language prior to formal
instruction?« (Goodman 1983, s. 69)
Den här forskningen introducerar en ny infallsvinkel och nya data.
Det sociala sammanhanget för barns tidiga läsar- och skrivarliv står i
fokus. Man studerar hur barn lever och beter sig i faktiska läs- och skriv-
211