Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

ilder av läs- och skrivutveckling i samspel
placerade efter varandra i en serie. De som förordade ljudmetod baserade
nu sina argument på en mental modell som innebär att läsaren går via de
enskilda ljuden in i det mentala lexikonet (fonologiskt förmedlad strategi)
i en så kallad »bottom-up«-process. Förespråkarna för helordsmetod å
andra sidan baserade sina argument på en mental modell som innebär att
läsaren utgår från helheter som ord och fraser, och går direkt in i lexikon
(direkt strategi) i en så kallad »top-down«-process. Striden om metod
återkommer således nu i ny skepnad i forskningen om mentala modeller av
den språkliga processen. Men oavsett modell antas utveckling av läs- och
skrivförmågan innebära att den mentala informationsbehandlingen sker
allt snabbare och blir alltmer automatisk. Nybörjarens läsning och skrivning
är med andra ord till stor del samma beteende som den utvecklade
läsningen och skrivningen. Det är hastigheten och graden av smidighet
eller flyt i aktiviteten som skiljer.
Under de senaste trettio årens forskning har formerna för de här modellerna
förändrats. Förändringen innebär framför allt att bearbetandet i
olika delkomponenter antas ske samtidigt och genom att komponenterna
interagerar. Läsaren och skrivaren anses både gå från de små delarna
(bokstavsljuden) till helheterna, genom att ljuda sig fram (»bottom-up«process),
och från att utgå från helheterna (»top-down«-process), genom
att läsa i helord. Läsare och skrivare ses således som flexibla. De antas att
efter behov kunna skifta mellan att gå via ljuden in i det mentala lexikonet
(fonologiskt förmedlad strategi) eller direkt in i detta lexikon (direkt
strategi). Under de senaste femton åren, har ett annat sätt att skapa ännu
mer komplexa, dynamiska och situationskänsliga modeller av de mentala
operationerna vuxit fram inom forskning om neurala nätverk och inom
konnektionismen. Här utgår man inte i första hand från en modell av hur
språket antas vara uppbyggt, utan hur hjärnan antas vara uppbyggd som
ett nätverk av bland annat neuroner och synapser.
Den här forskningen och forskning som presenteras nedan, har medfört
att man i dag har ett annat synsätt på metoder för den tidiga läs- och
skrivundervisningen. Bland annat finner vi ett förenande mellan de tidigare
motsatta metoderna. Numera förordas så kallade balanserade program
inom vilka ljudmetod och helordsmetod kombineras.
Två kontrasterande uppfattningar Samordning
Inlärning ljudmetod visavi helordsmetod balanserade program
Process »bottom-up« visavi »top-down« interaktiv och parallell
Strategi fonologisk förmedling visavi direkt flexibilitet
Tabell 1. Huvuddrag i utvecklingen inom traditionell pedagogisk och psykologisk forskning om läs- och skrivinlärning
samt läsning och skrivning.
209