Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
var de vill höra hemma. Även om forskningen utgår från olika perspektiv,
förekommer också samspel mellan dem. Några sådana samspel som har
haft betydelse för de förändringar som forskning om läs- och skrivutveckling
genomgått de senaste fyrtio åren diskuteras nedan.
Metoder och modeller i samspel
Vid ingången av 1960 -talet var debatten om val av metod mycket intensiv.
Är det ljudmetod eller är det helordsmetod som ger bäst resultat? Rudolp
Flesch gav 1955 ut debattboken Why Johnny can´t read. I den diskuterade
han varför en del barn inte lär sig att läsa och varför ljudmetoden måste
vara den bästa vägen till den kunskapen. Hans argumentation var starkt
ideologiskt laddad. Forskare inom området menar att Fleschs bok var
en starkt bidragande orsak till den så heta och inte alltid sakliga debatt
som kom att föras i USA och andra länder under lång tid. För att bemöta
den debatten från forskningshåll har många studier av effekterna av
olika metoder genomförts. Klassiskt inom det området är Jeanne Challs
arbete som första gången presenterades 1967 i boken Learning to Read:
The Greate Debate. En del av hennes arbete omfattar jämförelser mellan
tidigare gjorda studier. Effektstudier är dock alltid svåra att jämföra. De
har ofta genomförts under olika betingelser och med olika analytiska
infallsvinklar. Många studier inom det här området har dessutom arbetat
med en oklar terminologi och definition av vad läsinlärning är. Med dessa
förbehåll kan man lite grovhugget säga att man inom det här forskningsområdet
kommit fram till att arbete med både avkodningstekniker och
helhetsförståelse måste finnas med i den tidiga läs- och skrivundervisningen.
En systematisk undervisning om skriftkoden och dess ljud bör
finnas integrerad i en mer helhetsinriktad läs- och skrivinlärning.
Ett annat sätt att finna stöd för vilken metod som är den mest lämpliga
har varit att utforska hur läsaren respektive skrivaren bearbetar skriften.
Inspirerad av den amerikanske språkvetaren Noam Chomskys arbete,
påbörjades en intensiv och omfattande forskning under 1960 -talet om den
mentala processen för det tal- och skriftspråkliga bearbetandet. Läsande
beskrevs som en perceptionsprocess. Skrivtecknen bearbetas i hjärnans
syncentrum och kablas sedan in till språkcentrum. Där omvandlas det
visuella intrycket från skriften till en ljudrepresentation. I språkcentrum
ingår också en grammatisk komponent och ett lexikon för bearbetning av
vad det hela betyder och hur det ska förstås. Skrivprocessen sågs i princip
som omvändningen av läsprocessen. En mängd experimentstudier genomfördes
för att utröna hur processerna kunde antas se ut och vilka delkomponenter
som därför kan antas ingå i språkcentrum.
De allra tidigaste modellerna av den mentala processen var seriella så
kallade boxologier. De mentala komponenterna eller boxarna antogs vara
208