Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

ilder av läs- och skrivutveckling i samspel
Finns det andra sammanhang före, efter och parallellt
med skolans tidiga läs- och skrivundervisning i
vilka man lär sig att läsa och skriva och varför kan de
vara relevanta att beakta?
Hur ser samspelet ut i konkreta läs- och skrivsituationer
i dessa olika sammanhang och varför ser det ut
på de sätten?
Vilka likheter och skillnader finns mellan olika
kulturer med avseende på ovan nämnda frågeområden
och varför finns dessa likheter och skillnader?
Hur ser barns läs- och skrivförmåga ut i jämförelse
mellan olika nationer och kulturer och varför ser
det ut på det sättet?
Vilka skillnader och likheter finns mellan olika
forskares sätt att se på läs- och skrivinlärning och
varför ser det ut så?
Vilka maktpositioner intar läs- och skrivinlärning
som fenomen i samhället och varför ser det ut så?
Det tre bilderna visar på olika mer eller mindre komplexa frågeområden
och har sitt ursprung i olika perspektiv. Den första bilden har som utgångspunkt
skolans perspektiv på och behov av att lära ut. Den utgör ett
pedagogiskt baserat metodperspektiv. De historiska rötterna på svensk
mark finner man i kyrkans och så småningom statens behov av att dana
en läskunnig befolkning. Var man och kvinna skulle kunna läsa och det
var viktigt för framväxten av en stark kyrka och en stark nation. Så småningom
utkristalliserades olika läs- och skrivinlärningsmetoder. Den fortfarande
aktuella debatten om val av metod tog sin början för dryga hundra
år sedan. Valet motiverades i många fall av hur man ansåg att skriftsystemet
kan läras in på bästa sätt.
Synen på utlärning motiverades således av synen på inlärning. Behovet
av en djupare förståelse av hur individen lär sig väcktes. Individen, inläraren,
sattes i centrum i ett individualpsykologiskt perspektiv. Forskning om
läsning och skrivning och läs- och skrivinläraren, barnet som den andra
bilden representerar, intensifierades dock först på 1960 -talet. Det pedagogiska
perspektivet som dominerat forskningen om läs- och skrivinlärning
kompletteras så med ett mer tydligt framväxande psykologiskt perspektiv
Så småningom kompletteras de här båda perspektiven med ytterligare
ett andra. Dessa har sin bas framför allt inom socialpsykologi, sociologi,
språkvetenskap, antropologi, etnografi och historia. Med hjälp av alla
dessa varandra kompletterande perspektiv växer den tredje bilden fram.
Anledning till att forskare betonar olika aspekter är således att de har
befunnit sig i olika historiska perioder, olika samhälleliga sammanhang
och olika forskningssammanhang. De har olika utgångspunkter för vad
de vill ta reda på och baserar sina forskningsfrågor på olika antaganden.
De har olika frågor och problem som de söker svar på. De gör också ett val
207