Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

emokrati i samhällsundervisningen - kunskap eller fostran?
utvecklar demokratiska former och att skolans demokrati blir en skendemokrati.
Skolresor, klassfester och klassens samlevnadsregler är de vanligaste
diskussionsämnena på klassråden. Det som verkligen berör eleverna
t.ex. undervisningen får de inte vara med och påverka. Dessutom visar
resultaten att det endast är några få som yttrar sig under klassråden. En
fjärdedel av eleverna säger sällan vad de tycker. Ett tecken på att klassråden
inte fungerar.
1980 -talet uppfattas annars av forskningen som den mest demokratiska
perioden. Englund hävdar att en demokratisk utbildningskonception härskar
i skolan. Detta är tydligt i läroböckerna, som nu får mer öppna och
problematiserade texter. I stället för att slå fast vad demokrati är, ställer
texterna frågor kring delaktighet och inflytande. »Frågan är då om det
räcker med att medborgarna deltar i de politiska valen för att demokratin
ska fungera« skriver Liljeqvist m.fl.
Texterna visar också en tilltro till individen, framförallt individens förmåga
att fatta bra beslut. »Demokratin bygger på tron att den enskilde
medborgaren under ansvar kan fatta kloka beslut till allas bästa.«
En viss tveksamhet till förmågan att uttrycka sina uppfattningar syns
dock i texterna. Här kan man dra paralleller till forskningsresultaten från
klassrådsstudier. «Men för att du ska kunna göra detta måste du också
engagera dig och framföra dina uppfattningar i de olika frågorna.«
Jag vill nu kort återkomma till den forskning som visar att samhällsundervisningen
har olika innehåll beroende på skolform och elevers ålder.
Att undervisningen förändras beroende på vilken skolform eller vilken
åldersnivå som man vänder sig till, blir mycket tydligt i läroböckerna.
Grundskolans böcker har mer av vardagskunskap, samlevnadsregler och
färdighetsträning ju yngre eleverna är. Läroböckerna för gymnasiet utformas
olika beroende på vilken linje böckerna vänder sig till. Jag har i min
egen undersökning kunnat konstatera detta. En beskrivning av det ekonomiska
kretsloppet får utgöra exempel. Läroböcker för humanistisk linje
195