Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
Demokrati blir ett begrepp som måste penetreras på djupet. Svingby
m.fl. visar i sin undersökning Omvärldskunskap: SO hur komplext
begreppet är. De ger i sin rapport exempel på hur lärare kan undersöka
elevers förståelse av demokratibegreppet och hur det går att arbeta vidare
därifrån. I undersökningen har de utgått från en scen, kallad »På rasten«.
En flicka blir iakttagen av tre kamrater när hon rotar i andras kläder. Det
sägs inget om att flickan stjäl eller försöker stjäla. De tre elever som iakttar,
reagerar på olika sätt. En vill genast gå och tala med fröken, en annan
vill själv tala med kamraten och den tredje vill inget göra. Eleverna som
fått uppgiften ska skriva ner vilka motiv de tror att de tre personerna har
och vem de håller med. Detta är ett sätt att arbeta med demokratibegreppet.
Här handlar det om demokratins lagar och regler, ansvar, etik och
moral samt olika ställningstaganden.
Varför är det nu så viktigt med centrala begrepp i samhällskunskap? På
den frågan svarar forskningen samfällt att begreppsinlärningen utvecklar
elevers tänkande. Begrepp är redskap för att förstå sammanhang och för
att kunna tänka kritiskt. Vernersson menar att enkla begrepp som individ,
familj och grupp kan eleverna lära på egen hand. Lärarens uppgift är endast
att kontrollera om eleverna förstått begreppen rätt. Andra begrepp som
makt, levnadsstandard och devalvering är komplexa och måste förstås i ett
sammanhang. Lindqvist och Hyltegren skiljer på sakbegrepp och processbegrepp.
Sakbegrepp som utskott bildar en bas för att förstå processbegrepp
som politik. För att fostra ansvarsfulla och aktiva medborgare
måste samhällsundervisningen bygga på begreppsinlärning.
Forskningen har även studerat klassrådens betydelse för demokratin.
Klassråden ska ju handla om lärande i demokrati och inte bara lärande
om demokrati. I samhällsundervisningen får eleverna lära sig sammanträdesteknik
som en färdighet, och sedan får de utöva denna färdighet
i klassrådet. Svingby och Björklid är några av de forskare som studerat
klassrådens betydelse. Båda har funnit att risken är stor att skolan enbart
194