Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

emokrati i samhällsundervisningen - kunskap eller fostran?
förekomma även i andra länder men alltid i länder som ligger långt borta
från Sverige. Anderbergs studie från 1982 visar hur läroböcker kan sprida
ensidigt positiva bilder av ett land genom att problematiseringar saknas.
Urvalet av text och bild ger upphov till en propagandaliknande bild av
ett land. I Anderbergs undersökning uppvisade böckerna en positiv bild
av Sovjetunionen och en ensidigt negativ bild av USA. Även bilden av det
svenska samhället blir lätt ensidigt positiv. Englund påstår att det är funktionssynen
som ligger bakom att det svenska samhället ofta beskrivs som
idealt fungerande.
Wingborg har utfört en studie om demokratibehandlingen i läroböcker.
Han påpekar att böckernas ständiga tal om västerländsk demokrati kan
uppfattas som att eleverna utsätts för en etnocentrisk och västerländsk
indoktrinering. Med hjälp av olika perspektiv och problematiseringar
skulle sådana tendenser kunna försvinna. Bronäs visar också att värden
och värderingar kan döljas genom påståenden. Texterna påstår vissa saker
som inte går att diskutera t.ex. »Så styrs Sverige«, »Demokrati är att rösta«,
»Demokratisk politik måste därför präglas av hänsyn, tolerans och solidaritet«,
»Sverige har varit demokratisk sedan 1432«.
Även om man i just dessa exempel kan hålla med författarna, visar citaten
den problematik som kan uppstå när texter för fram påståenden. Det
ser ut som om vi är eniga. Just demokratibegreppet förs fram på ett sådant
sätt att det framstår som om vi alla är överens om demokratins betydelse
och innebörd.
En av de viktigaste frågorna under 1970 -talet kom att bli jämlikhet
och jämställdhet. Här blir förskjutning från kunskap till fostran mycket
tydlig. Jämlikhet och jämställdhet är ytterst en värde- och attitydfråga.
Eleverna får kunskap om de biologiska skillnaderna mellan könen men
tonvikten läggs på attitydbearbetning. Det sociala könet ses som konstruerat
och eleverna måste därför ta ställning till framförallt en jämställd
lönepolitik. Genom lönepolitiska diskussioner knyts jämställdhetsfrågan
samman med jämlikhetsfrågan.
Under 1980 -talet och fram till slutet av 1990 -talet dominerar fostransaspekten
i samhällsundervisningen. Nu ska eleverna få lära sig färdigheter
så att de kan bli aktivt deltagande medborgare. Undervisningen lämnar nu
till stor del stats- och kommunalkunskapen. Samhällsekonomin och rättskunskapen
fortsätter att vara viktiga kunskapsområden. Både forskare
och lärare talar om vikten av att lära eleverna ämnets centrala begrepp.
Eleverna behöver förstå begreppens tillkomst och innebörd, att begrepp är
sociala överenskommelser.
Fostran i fokus
193