Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
marna får skilda kunskaper beroende på vilken skolform de befinner sig i.
Kunskapsförmedlingen är starkare och handlar mer om en samhällsnivå i
de skolformer som kan kallas mer teoretiska. Fostransaspekten överväger
i den undervisning som riktas mot skolformer som är mer yrkesinriktade
och mot lägre åldrar.
Englund har i sin studie visat att det under 1950 -talet finns två värderingsmål
i samhällskunskap. Ett värderingsmål, som är av teoretisk art,
handlar om att skapa intresse för samhällsfrågor. Det andra värderingsmålet
är mer praktiskt och handlar om en vilja att utbilda sig till ett yrke,
att sköta sin egen och familjens ekonomi och att välja värdefulla fritidssysselsättningar.
Det tycks som om värderingsmålen får olika tyngd beroende
på skolform. 40 års skolforskning visar att denna skillnad består genom
åren. Jag vill därför återkomma till denna problematik senare i artikeln.
Kunskap och vetenskaplighet – på väg mot fostran
Under 1970 -talet ligger tonvikten allt jämt på kunskapsaspekten. Vetenskap
och teknik utgör drivkrafter i samhället och dess utveckling. Det
blir därför naturligt att även samhällskunskapsämnet lägger tonvikt på
kunskap och utveckling. Samhällsekonomi blir nu ett av de viktigaste
momenten i ämnet som ett svar på näringslivets krav. Runt mitten av
1970 -talet sker det en förskjutning mot fostransaspekten. Eleverna ska nu
lära sig att bli vetenskapliga och att bedriva forskning i skolan. De behöver
därför färdigheter som att kunna läsa och förstå statistik, veta var man
kan söka svar på frågor, hur man ställer frågor, hur man bearbetar och
analyserar material.
192
Avsikten med studierna är alltså, att man ska studera problem och
ställa frågor. Några av de frågor vi alltid måste ställa är följande:
Varför är det på ena eller andra sättet?
Vilken utveckling är trolig för framtiden?
Hur kan vi själva påverka utvecklingen?
Åsiktsfrihet och opinionsbildning blir också viktiga inslag i demokratiundervisningen.
Eleverna ska därför under den här perioden lära sig att
läsa texter kritiskt för att upptäcka propaganda.
Särskilt försåtlig blir denna propaganda när den inbakas bland fakta och
information i undervisningen. Med tanke på den auktoritet som läroböcker
och jämförbara kunskapskällor har, blir det naturligt att även grova förfalskningar
av verkligheten ofta mottas utan invändningar.
Skolforskningen har visat att just läroböcker är fyllda av implicita värden
och värderingar. I läroböckernas text kan man ana att propaganda främst
förekommer i kommunistiska stater. Propaganda och indoktrinering kan