Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

emokrati i samhällsundervisningen - kunskap eller fostran?
som medborgare vända mig för att få en fråga besvarad? Hur kan medborgare
överklaga eller besvära sig? Hur ser beslutsgången för ett ärende ut?
Även om tonvikten ligger på kunskapsförmedling, finns fostransaspekten
alltid närvarande i undervisningen. Ämnets fostrande möjligheter
handlar om att skapa attityder, värden och önskvärda beteenden.
När och hur en medborgare kan överklaga är typiska fostransaspekter i
demokratiundervisningen.
Om kunskap eller fostran ska vara i fokus är knutet till olika tidsperioder.
Under 1950 - och 1960 -talet uppfattas samhällskunskapen som
ett kunskapsämne av både lärare och läromedelsförfattare. Detta blir
mycket tydligt i läroböckerna som främst beskriver stat och kommun,
deras finanser samt rättskunskap. En anledning till detta kan vara att
ämnet ännu inte etablerats som ett självständigt ämne. Det är oftast
historielärare som undervisar i samhällskunskap. Ämnet heter då »Historia
med samhällslära«. En annan anledning är att hela samhället genomsyras
av en tro på kunskap som nyckeln till framgång. Medborgarnas möjligheter
till aktivt deltagande i samhällslivet utgår från kunskap.
Två ting fordras för att man sålunda skall kunna rätt fylla sin plats i statslivet.
För det första kunskaper; utan kunskap om samhällenas byggnad och
livsvillkor och om de erfarenheter, som gjorts under deras utveckling genom
tiderna, når man icke utanför sin egen levnadsställning och sina egna intressens
trånga synkrets. För det andra den levande kärleken till fosterlandet,
som ensam kan frammana känslan av ansvar för dess öden och viljan att
offra egna små intressen för dess välfärd.
Vägen till demokrati är sålunda kunskap och utbildning men även förmågan
att underordna sig samhällets behov. Eleverna får lära sig att staten
tar hand om dem, men även att lyda staten. Jacobsson påstår i sin forskning
att samhällskunskapsämnet ger de unga en förståelse för samhället
och hur beroende samhället är av samverkan. Fostransaspekten verkar
omöjlig att komma ifrån. De unga ska här lära sig attityder och värden.
Attityderna som ska läras handlar om att underordna sig det kollektiva för
landets bästa. Gemenskap och samverkan är de värden som framtonar vid
sidan av fosterlandskärleken.
Under den här perioden blir det tydligt att ämnets centrala innehåll skiljer
sig åt beroende på skolform och elevernas ålder. Bromsjö fann att
den undervisning som riktar sig till folkskolan och enhetsskolans klass
7, 8 och 9y, främst handlar om vardagslivet och yrkeslivet. De moment
som lärarna lägger sin tonvikt på handlar om familjen och hemmet,
skolor, yrken och yrkesval, samlevnadsregler samt lag och rätt. Den undervisning
som vänder sig till enhetsskolans klass 9a och 9g, flickskolan
och realskolan ser annorlunda ut. Viktiga moment är då staten, kommunen,
rösträtt och val. I den gymnasieförberedande klassen kom momentet
»Demokratins innebörd och huvudproblem« på första plats medan samma
moment kom på tolfte plats i folkskolan. Här syns det tydligt att ungdo-
191