Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
hällsekonomi, samhällsskickets historia, nordisk och europeisk statskunskap.
I avsnittet »Medborgarnas formulärbok« anger man vilka färdigheter
en medborgare måste ha. Här får medborgarna bl.a. lära sig sammanträdesteknik,
hur man överklagar ärenden och hur man fyller i blanketter.
Samtliga moment som beskrivs i Medborgarens bok återfinns alltjämt
i samhällskunskapsämnet. Vissa moment finns främst på grundskolan och
andra främst i gymnasiet.
Fyrtioi års skolforskning i samhällskunskap har nu inte bara handlat om
demokrati och demokratifostran. Den har handlat om läroplaners påverkan
på undervisningen, hur läromedel styr undervisningen samt om lärares
och elevers uppfattningar om samhällsundervisningen. Bromsjö som
skrev den första avhandlingen i skolämnet samhällskunskap förenade alla
dessa delar i sin studie. I Bromsjös avhandling finns de vattendelare som
kom att påverka forskningen i samhällskunskap. Ska forskningen koncentreras
på ramfaktorer som läroplaner och kursplaner? Forskare som
Lundgren, Englund och Svingby har valt den vägen. Ska forskningen i
stället koncentreras på själva undervisningssituationen? Vernersson och
Bjessmo har valt den riktningen. Eller, ska forskarna främst studera läromedel?
Gustafsson, Anderberg och Bronäs har valt den vägen.
Forskningen i samhällskunskap har haft skilda fokus under olika tidsperioder.
Från 1970 -talets början och fram till mitten av 1980 -talet handlade
forskningen i hög grad om styrningsfaktorer. Vad är det som påverkar
undervisningens utformning? Lärarnas intentioner? Läroplaner? Schemat?
Från 1980 -talets mitt och framåt har forskningen till stor del fokuserat
på begreppsinlärning och elevers tänkande. Vilka centrala begrepp finns
det i ämnet? Hur kan vi få eleverna att förstå dessa begrepp? Kan vi med
hjälp av de centrala begreppen utveckla elevers tänkande? Forskningen om
demokrati och fostran till demokratiska medborgare har hela tiden pågått
parallellt. Har forskning mest sysslat med begreppsinlärning så har även
forskning kring demokrati sysslat med centrala begrepp i politik.
Det går inte att göra 40 års skolforskning i samhällskunskapsämnet
rättvisa i en kort artikel. Jag väljer därför att koncentrera mig på forskningen
kring demokrati. De frågor jag utgår ifrån är: 1) Är det kunskaps-
eller fostransaspekten som överväger? 2) Vilka kunskaper betonas? 3) Vad
betonas i fostransaspekten?
Kunskap i fokus
Bromsjö konstaterar i sin undersökning att samhällskunskapsämnet
huvudsakligen kan uppfattas som ett kunskapsämne. Ämnet bygger då
främst på stats- och kommunalkunskap. Undervisningen i och om demokrati
kommer då att handla om samhällets struktur och funktion. Hur är
staten eller kommunerna uppbyggda? Vem ansvarar för vad? Vart ska jag
190