Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

emokrati i samhällsundervisningen - kunskap eller fostran?
Demokrati i
samhällsundervisningen
kunskap eller fostran?
Agneta Bronäs
H
ur fostrar vi ungdomar till demokratiska medborgare? Vad
är det samhället vill att unga ska lära sig om demokrati
och vilka värden ska de få med sig ut i livet? Sådana
frågor har varit i centrum för mycket av den skolforskning
som skett i olika ämnen sedan 1900 -talets början. I den
här artikeln ska jag begränsa mig till den forskning som bedrivits kring
samhällsundervisningen och demokratifostran.
Samhällskunskapsämnet tillskapades med den explicita uppgiften att
ge medborgarna den kunskap som de behöver för att kunna handla
som ansvarstagande demokratiska medborgare. Vilka dessa kunskaper
är, har förändrats genom åren. Tonvikten har ibland legat på kunskaper
om samhället, ibland på fostran till specifika attityder och beteenden.
Samhällskunskapens innehåll har därför förändrats under perioder samtidigt
som innehållet verkar vara sig likt.
Vad är det som har påverkat samhällskunskapsämnets utformning?
Selander har i skilda sammanhang visat att de första läroböckerna i
olika ämnen fick stor betydelse för hur ämnena utformades under lång tid
framöver. Detta gäller i hög grad för samhällskunskapsämnet. Den första
läroboken i samhällskunskap, Medborgarens bok, gavs ut 1884. Boken
innehöll de kunskaper som då ansågs absolut nödvändiga för en medborgare
att besitta. Det var stats- och kommunalkunskap, rättskunskap, sam-
Det folkomröstades om ATP och samlades in pengar till välgörande ändamål
189