Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

från räkning till matematik
ernas resultat från början av 1970 -talet till 1990 -talet. Nationella utvärderingar
har genomförts 1989, 1992 och 1995 bland annat i matematik. Dessa
utvärderingar visar på en svag försämring i elevernas prestationer, såväl för
11-åringarna mellan 1989 och 1995, som för 15-åringarna mellan 1992
och 1995. Olika undersökningar på nationell nivå, som t.ex. Ek, Murray &
Pettersson från 1997 och Westin 1999, har visat tendens till svag förbättring
för svenska 15-åringar mellan 1970 -talet till början av 1990 -talet, medan
tendensen från början av 1990 -talet visar en motsatt tendens.
Vad tycker då eleverna om matematik och hur ser de på sina kunskaper?
Genom de nationella utvärderingarna har vi möjlighet att belysa dessa
frågor. Så gott som alla elever, både i årskurs 5 och 9 anser att matematik
är ett viktigt ämne, 80 procent av eleverna i årskurs 9 anser att de kommer
att ha nytta av den matematik som de lärt sig. Ungefär hälften av eleverna
anser sig kunna vara bättre i matematik om de anstränger sig mer och
ungefär lika många anser att de är nöjda med sina presentationer. Det finns
dock en skillnad mellan hur eleverna känner sig när de ska läsa, skriva och
räkna. Under 1980 -talet tillfrågades elever i årskurs 3, 6 och 9 hur de i
allmänhet känner sig när de behöver räkna, läsa och skriva. 1996 återkom
frågan i en undersökning för 19 -åringar. Två elever av tre kände sig i alla
undersökningarna säkra när de ska läsa och skriva, men bara hälften så
många, en av tre kände så när de skulle räkna. 19 - åringarna fick också ta
ställning till hur de skulle klara vissa situationer. Bara 10 procent ansåg att
de var dåliga på att förstå en engelsk film utan text eller att svara skriftligt
på en platsannons, medan 25 procent ansåg att de var dåliga på att räkna
ut hur många kvadratmeter golvmatta de behöver till ett rum.
De förändringar som har visat sig i läroplaner och kursplaner liksom i de
centralt utarbetade proven sedan grundskolan infördes är att matematikens
innehåll både har breddats och fördjupats. Det matematiska tänkandet
fokuseras alltmer. Internationellt sett så har svenska elever blivit bättre
i matematik över åren. De stora utmaningarna är, förutom att elever får
ökad matematisk kompetens, att intresset för och framför allt självförtroendet
i matematik stärks.
Utmaningar
185