Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
Förändringar i kunskapsutveckling och attityder
För att studera kunskapsutvecklingen över tid finns dels internationella
utvärderingar, dels nationella. First International Mathematics Study
(FIMS) var den första IEA- studien (The International Association for the
Evaluation of educational Achievement) som genomfördes och den gällde
elevers kunskaper i matematik. FIMS genomfördes 1964 i tretton länder.
Utfallet av IEA:s första matematikundersökning väckte stor internationell
uppmärksamhet. Störst var uppståndelsen i USA, men studien väckte
också debatt i Sverige. Murray & Liljefors konstaterar att genomsnittsresultatet
var lägst i Sverige och USA.
År 1980 genomfördes den andra matematikstudien, Second
International Mathematics Study (SIMS) med tjugo deltagande länder.
Resultaten från 1980 visade att svenska 13-åringars matematikprestationer
var bland de absolut lägsta bland de länder som deltog i SIMS. För att
kunna göra en jämförelse av elevernas kunskaper över tid ingick i 1980 års
undersökning 41 uppgifter från 1964 års prov för 13-åringar. Den genomsnittliga
lösningsfrekvensen var densamma för dessa uppgifter båda åren.
Murray fann genom nationella jämförande studier att även standardprovsresultaten
var oförändrade över denna tidsperiod.
Den tredje matematikundersökningen (TIMSS) skedde 1995 med 45 deltagande
länder. Undersökningen visade på ett bättre resultat. Sverige var
då ett genomsnittsland och särskilda undersökningar visade att det bland
13-åringar skett en klar resultatförbättring jämfört med 1980. De svenska
13-åringarna låg 1995 över det internationella genomsnittet i kunskapsområdena
beskrivande statistik och sannolikhetslära, mått och mätningar
samt bråk och taluppfattning. Däremot presterade de under det internationella
genomsnittet i algebra, ekvationer och geometri. De svenska elevernas
prestationer i matematik visade sig vara mer homogena än i andra
länder och skillnaderna i prestationerna för flickor och pojkar i matematik
var ganska små. I OECD-studien The Programme for International
Student Assessment (PISA) hade 15-åringarna i Sverige ett signifikant
bättre resultat i matematik jämfört med OECD-genomsnittet, däremot
var ungdomarnas intresse för matematik och självuppfattning i ämnet signifikant
lägre än OECD-genomsnittet. Det fanns inga signifikanta skillnader
mellan könen i prestationer i Sverige, däremot hade svenska flickor en
signifikant lägre självuppfattning än svenska pojkar i matematik. I Sverige
finns ett betydligt större läsintresse än matematikintresse. Minst intresse
för matematik har flickor i Norge, Österrike och Sverige.
Små könsskillnader har också visat sig i undersökningar på nationell
nivå, såväl som på standardprov som ämnesprov i Sverige. På nationell nivå
har man jämfört 15-åringars kunskapsutveckling över tid, genom att studera
elevers prestationer på liknande uppgifter på standardprov. Den jämförelsen
som Westin genomförde 1999 visar på en svag förbättring av elev-
184