Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
matematik« har varit rådande. Denna praxis har fått olyckliga konsekvenser.
Marklund beskriver det så här:
178
Det torde inte råda något tvivel om att matematik idag är ett av de starkast
differentierande ämnena i skolan. Det är därmed också sannolikt ett av
de ämnen som bidrar till den sociala skiktningen i dagens samhälle. Den
enskilde elevens upplevelse av framgång och misslyckande i skolan, av
personligt egenvärde och personlig tillfredsställelse avgörs icke i ringa grad
av vad som händer i ämnet matematik. I få ämnen och i få prestationssammanhang
ses rangordningen av individer och uppdelningen av resultat
i bättre och sämre, högre och lägre, som mer självklara än i matematik.
Den enskilde individen påverkas starkt av hans eller hennes upplevelser av
matematikundervisningen och matematikstudier i dagens skola.
(Marklund 1975, s. 54)
Den nuvarande bedömningen vid bl.a. centralt utarbetade prov är influerad
av förarbetet till läroplanen från 1994, Lpo 94. I Skola för bildning framställs
skillnaden mellan kunskapsförmedling och kunskapande på följande
sätt:
All kunskapsförmedling oavsett om det gäller fakta, färdighet, förståelse
eller förtrogenhet har någon form av facit att jämföra sig med. När det
gäller kunskapandet däremot är det arbetet som är målet, förmågan att formulera
och utveckla problem och komma till slutsatser.
(Statens offentliga utredningar 1992, s. 67)
Läroplanen för grundskolan betonar vikten av att allsidigt utvärdera elevernas
kunskaper och kunskapsutveckling. I regeringens utbildningsplan
betonas att det är viktigt att se bedömning som betydelsefull för en individs
lärande. Det gäller alltså att göra det väsentliga bedömbart och inte
det enkelt mätbara till det väsentligaste. Vi som arbetar med de nuvarande
nationella proven har också en annan portalparagraf:
Exempel på uppgifter
Eleven ska få visa vad han/hon kan och inte åka dit på vad hon/han
inte kan.
De första standardproven gavs i årskurserna 2, 4 och 6 i folkskolan under
läsåret 1943/44. Ljung har beskrivit proven som hade sin utgångspunkt i
1919 års läroplan och innehöll för årskurs 2, två problemprov varav ett
huvudräkningsprov, ett myntprov, ett additionsprov och ett subtraktionsprov.
Myntprovet med 20 uppgifter fick ta högst 10 minuter, additionsprovet
med 48 uppgifter, 8 minuter och subtraktionsprovet med 54 uppgifter,
6 minuter. För klass 4 och 6 hade de olika proven i stort sett samma
benämningar och ungefär samma antal uppgifter.
I klass 4 gavs följande prov: