Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

från räkning till matematik
Mot bakgrund av läroplan, kursplan, nationell och internationell forskning
utarbetas ett provmaterial där eleverna får möjlighet att visa sin
förmåga att systematisera, att skapa matematiska modeller, att formulera
och pröva antaganden, att föra matematiska resonemang samt att dra
slutsatser. I det sammanhang som ämnesprovet utarbetas, i ett mål- och
kunskapsrelaterat betygssystem, har vi utarbetat ett uppgiftsmaterial med
både större bredd och djup jämfört med standardprovet, som utarbetades
i ett relativt betygssystem. Uppgifter kan besvaras på olika sätt: svar med
ett alternativ av flera, svar med kort redovisning, svar med utredning osv.
Uppgifter kan vara mer eller mindre öppna. En uppgift kan ha ett rätt
svar och kan lösas rätt endast med en metod. En annan uppgift kan också ha
endast ett rätt svar men kan lösas med olika metoder. Ytterligare en uppgift
kan ha flera rätta svar och flera godtagbara lösningsstrategier. Uppgifter
kan pröva olika matematiska kunskaper, exempelvis faktakunskaper, räknefärdigheter,
standardprocedurer, begreppsförståelse, generalisering och
matematiskt tänkande. Många uppgifter ska redovisas skriftligt, men det
förekommer också uppgifter som endast ska redovisas muntligt.
Bedömning i lärandets tjänst
Människor lär sig på många olika sätt. Lärandet är beroende av många
olika faktorer som exempelvis hur undervisning är upplagd och på vad
man blir bedömd. Men vi vet också bl.a. från vår egen erfarenhet att det
inte var all undervisning och bedömning som stimulerade och var stödjande
för vårt lärande.
En effektiv lärandemiljö utmärks av att det är god balans mellan olika
arbetssätt, mellan elevens eget utforskande och kunskapssökande samt en
god och systematisk undervisning och handledning. Att elevens miljö är så
autentisk som möjligt och att det de lär sig känns meningsfullt för dem är
viktiga faktorer som de Corte lyfter fram. Brekke & Gjone menar att isolerade
kunskapsfragment glöms snabbt, medan kunskaper satta i ett sammanhang
är mer beständiga. Snabb feedback är speciellt viktigt när eleven
arbetar med begreppsbildning, där risken för missuppfattningar kan vara
stor. Att utforska sammanhang och lösa tankemässiga konflikter, involverar
eleven i olika reflekterande aktiviteter, som stärker lärandet.
En effektiv lärandemiljö utmärks alltså av stor flexibilitet både vad
gäller undervisning och bedömning. En konsekvens av detta är att även
bedömningsinstrumenten måste utmärkas av stor flexibilitet. Det är då
viktigt att eleverna ställs i olika situationer så att de får visa sin kunskap
och kompetens på olika sätt. Bedömningen måste vara såväl kvantitativ
som kvalitativ. Bedömning av elevers kunskaper i matematik har ofta varit
kvantitativ. Antingen har en lösning varit rätt eller fel och resultatet har
tidigare bara räknats i antal rätt. Sambandet »ju fler rätt desto duktigare i
177