Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
tredje krav var att standardprovet skulle vara normerat, dvs. ett representativt
urval av elevernas resultat överfördes till normtabeller som gav resultatfördelningar
som överensstämde med en normalfördelning. Elevernas
lösningar bedömdes med hjälp av poäng. En negativ poängsättning tillämpades,
dvs. eleverna fick poängavdrag för fel och brister i sina lösningar.
Avsikten med standardprovet var alltså att åstadkomma största möjliga
likformighet i betygssättningen i hela landet. Genom provet fick
läraren information om undervisningsgruppens genomsnittliga nivå och
spridning i förhållande till hela riket. Den information om gruppen som
standardprovet gav skulle sedan jämföras med lärarens bedömning av
elevernas prestationer. Proven var under perioden 1989 –1997 obligatoriska.
Provet skulle alltså hjälpa läraren att bestämma nivån och spridningen
för den enskilda klassen i förhållande till övriga klasser i landet.
Standardprovet gav information om undervisningsgruppens standard,
dvs. ungefär hur många elever i klassen som borde ha betyget 3 och
hur många elever som borde ha ett högre respektive lägre betyg än
3. Däremot upplyste standardprovsresultaten inte om vilka elever som
skulle ha det ena eller andra betyget. Detta avgjordes av läraren på
grundval av elevernas samtliga prestationer i ämnet. När den enskilde
elevens betyg skulle bestämmas skulle elevens resultat på standardprovet
tillmätas samma vikt som varje annat prov som eleven genomfört.
Vi har nu, i och med Lpo 94 ett mål- och kunskapsrelaterat bedömningssystem,
där normalfördelning vare sig är utgångspunkten eller tilllämpningsbar.
Elevernas kunskaper ska inte jämföras med varandra
utan de ska jämföras mot fastställda mål och kriterier. Undervisningen
ska planeras utifrån målen att sträva mot och alla elever ska ha nått
målen att uppnå för skolår 5 respektive 9. Som ett stöd för läraren
vid betygssättningen i grundskolan ställs ämnesprov i skolår 9 till förfogande.
Ämnesproven i skolår 5 och 9 ska hjälpa läraren att bedöma
om och hur väl enskilda elever nått målen för respektive ämne. Ett
annat syfte är att ämnesproven ska bidra till en likvärdig bedömning
över landet och ge stöd för betygssättningen (skolår 9). Ämnesprovens
roll vid bedömning och betygssättning av en elev ska ses mot bakgrund
av vad som står i läroplanens mål och riktlinjer. I kapitel 2.7 i Lpo 94
står bland annat att läraren ska:
176
… utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling
och vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om
elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen och göra en allsidig
bedömning av dessa kunskaper.
(Skolverket 1998, s. 16)
Ett nationellt ämnesprov är en del i lärarens totala bedömning av elevernas
kunskaper. Nationella prov i matematik i skolår 9 ger provbetyg – lärare
sätter sedan slutbetyg i ämnet baserat på elevens samlade prestationer.
Med ämnesprovet kan läraren inte bestämma någon genomsnittsnivå för
sin klass i jämförelse med andra klasser i landet.