Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

från räkning till matematik
Den vidgade innebörden av matematikämnet, som innebär utveckling av
nya kunskapsområden i matematik har sin motivering i samhälls- och teknikutvecklingen.
Förändringar i provsystemet
Det av regering och riksdag beslutade provsystemet har naturligtvis läroplaner
och kursplaner som utgångspunkt. I de överenskommelser som
sluts mellan Skolverket och de universitet och högskolor, som ansvarar
för utveckling och konstruktion av proven, står att läroplanens kunskapssyn
och kursplanernas ämnessyn ska genomsyra de nationella proven. En
avgörande utgångspunkt vid konstruktionen av de centralt utarbetade
proven (för grundskolan tidigare standardprov, numera nationella prov) är
naturligtvis bedömnings- och betygssystemet. Till tidigare läroplaner som
Lgr 62, 69 och 80 var ett relativt bedömningssystem knutet, medan till
den nuvarande läroplanen är en mål- och kunskapsrelaterad bedömning
knuten. Jag ska därför inledningsvis säga något om skillnaden mellan de
två bedömningssystemen, men också ta upp vissa punkter i den förändrade
synen på lärande, innan jag exemplifierar med konkreta uppgifter
från olika prov.
De centralt utarbetade proven
Före Lpo 94 användes standardprov i åk 9 i matematik, svenska och
engelska. Standardprovet användes i det relativa betygssystemet. Ett
relativt betygssystem innebär att kunskaper hos samtliga elever som tillhör
en viss årskull och läser samma kurs jämförs med varandra. Standardprovet
konstruerades efter noggranna analyser av läroplan och kursplaner.
Ljung redovisar tre krav som var viktigt att upprätthålla. Ett av dessa
var att proven skulle vara objektiva i den meningen att lärare skulle rätta
elevernas lösningar på exakt samma sätt. Ett annat viktigt krav var att
uppgifterna skulle vara utprövade och analyserade, så att provet fungerade
enligt sitt syfte. För att standardprovet skulle vara till hjälp för läraren
vid betygssättningen av en klass, måste provuppgifterna bland annat
analyseras ifråga om olika kvaliteter. Det var framförallt två egenskaper
hos uppgifterna som man i detta sammanhang tog hänsyn till, dels uppgifternas
svårighetsgrad, dels uppgifternas särskiljande förmåga (diskriminationsförmåga).
Svårighetsgraden uttrycks genom den andel elever som löst
uppgiften korrekt. Uppgiftens särskiljande förmåga kan uttryckas på olika
sätt. Utmärkande för den särskiljande förmågan är att högpresterande
elever ska i större utsträckning lösa uppgiften rätt än svagpresterande. Ett
175