Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

från räkning till matematik
en relativt detaljerad innehållsbeskrivning. Konkreta råd och anvisningar
ges för planering och arbetssätt:
Genomgångarna bör vara korta. Diskussioner i grupp bör disponeras så,
att elevernas behov av såväl omväxling som arbetsro uppfylls. Behovet av
repetition måste uppmärksammas. Centrala moment bör återkomma flera
gånger under läsåret, så att de ständigt hålls aktuella.
(Läroplan för grundskolan 1962, s. 139)
I nästa läroplan, 1980 års läroplan, framskrivs syftet med matematikundervisningen
i grundskolan:
Matematik ingår i grundskolans undervisning därför att:
Matematik kan användas för att beskriva verkligheten och för att
beräkna följderna av olika handlingar.
Elevernas färdigheter i matematik efterhand skall byggas upp och de
skall få insikt i hur den kan nyttjas.
(Läroplan för grundskolan 1980, s. 98)
Att förbereda eleverna för rollen som vuxna medborgare framhålls. Läroplanstexten
betonar grundläggande färdigheter såsom problemlösning och
användbara kunskaper mycket starkt. Ämnet matematik definieras inte
direkt, men de moment som ska ingå är problemlösning, grundläggande
aritmetik, reella tal, procent, mätningar och enheter, geometri, algebra och
funktionslära, samt beskrivande statistik och sannolikhetslära. I och med
Lgr 80 försvann en del av centralstyrningen och planeringen av undervisningen
blev mer ett lokalt ansvar. Exempelvis anges antalet stadieveckotimmar
endast för eleverna och anvisningar för planering och arbetssätt
har minimerats betydligt. Det som däremot har införts är nödvändiga och
önskvärda kunskaper för varje stadium.
Matematikundervisningen ska enligt Lgr 80 också utveckla elevernas
logiska tänkande. I Lgr 80 har den numeriska räkningen tonats ned. I stället
betonas vikten av att eleverna får förankra begrepp och förstå dessa i
praktiska situationer. Elevernas nyfikenhet, fantasi och kreativa förmåga
ska mer tas tillvara i undervisningen.
I Lgr 80 framhålls inställningen att matematik är liksom modersmålet
ett färdighetsämne:
Tala, läsa, skriva och räkna utgör grunden för det mesta av det arbete som
utförs i skolan och i vuxenlivet. Förmågan att bilda begrepp, tänka och tillägna
sig kunskaper liksom tilliten och den inre tryggheten hos ett barn är i
hög grad beroende av barnets förmåga att använda de olika medlen för att
kommunicera med andra. De grundläggande färdigheterna har avgörande
betydelse för övriga studier, för yrkesverksamhet, för återkommande utbildning
och inte minst för att ge människor möjligheter att hävda sina rättigheter
i samhället. Att elever tränar och systematiskt får utveckla de grundläggande
kommunikationsfärdigheterna, tala, läsa, skriva och räkna, måste
därför vara centralt i skolarbetet.
(Läroplan för grundskolan 1980, s. 15–16)
173