Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
1842, diskuterades ämnet matematik, men inställningen till skolämnet
matematik var splittrad. Aquilonius skriver att ledamöterna inom bondeståndet
ansåg ämnet som onödigt. De var angelägna om att begränsa
utbildningens omfång, eftersom bönderna skulle stå för det mesta av kostnaderna.
Landsbygdens fattiga som i första hand berördes av folkskolan
var inte representerade i riksdagen. Kravet på riktigt utförda tjänster tycks
för adeln och ridderskapet ha talat för räkning i skolan. Ämnet kom med
i folkskolestadgan under beteckningen »de fyra räknesätten i hela tal«.
Syftet var huvudsakligen att kunna klara det dagliga livets krav.
Holmvall konstaterar att den första folkskolestadgan inte innehöll
någon undervisningsplan. Friheten att utforma undervisningen var stor
för skoldistrikt och lärare. Det visade sig att många barn inte fick undervisning
i räkning och skrivning. För att råda bot på folkskolans brister
utgavs ett kungligt cirkulär 1864 som bland annat betonade att barnen
tidigt skulle övas i skrivning och räkning. Än större betydelse fick de normalplaner
som Kungl. Maj:t senare fastställde. Dessa normalplaner betonade
räkningens praktiska betydelse. Redan i den första normalplanen,
daterad 1878, behandlades nästkommande stadiums kunskapskrav. Syftet
med småskolans kurs i räkning var nämligen att förbereda eleverna för
folkskolans räkneövningar. I normalplanen 1878 anges geometri som ett
särskilt ämne vid sidan av räkning och i flera år var det endast pojkarna
som fick möta geometri.
Under grundskolans tid har det funnits fyra olika läroplaner: Lgr 62,
Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. I samtliga dessa läroplaner med tillhörande
kursplaner heter ämnet matematik, men vad menas med ämnet?
I den första läro- och kursplanen, Lgr 62, betonas att förmågan att
handskas med kvantitativa begrepp utvecklas. Undervisningens uppgift i
matematik är att ge kunskaper och färdigheter i elementär aritmetik och
algebra och förtrogenhet med geometrins elementära begrepp och metoder.
Relativt detaljerade anvisningar för arbetssättet finns i särskilt kapitel.
Det finns också ett detaljerat förslag till en studieplan för varje årskurs och
exakta angivelser för antal veckotimmar i helkass och i grupp per årskurs.
Matematikkursen enligt Lgr 62 och 69 skiljer sig inte särskilt mycket
åt. Målbeskrivningarna är allmänt hållna och innehållet är i stort sett detsamma.
Däremot innehåller Lgr 69 några fler delmål. Momentet mekanisk
räkning har minskat i betydelse, medan huvudräkning och överslagsräkning
har förstärkts. I Lgr 62 finns ett förslag till studieplan och där
anges i vilken årskurs ett visst stoff bör behandlas. I Lgr 69:s matematiksupplement
saknas denna detaljerade studieplan och en tidsperiod för flera
årskurser anges.
I läroplanen och i kursplanen från 1969 finns detaljerade anvisningar
hur många veckotimmar eleverna respektive lärarna ska ha per årskurs. I
kursplanen är inte matematik definierad mer än att väsentliga begrepp och
tillvägagångssätt lyfts fram som aritmetik, geometri, algebra, beskrivande
statistik, funktioner och sannolikhet. Sedan följer huvudmomenten med
172