Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

det var en gång ett par sockiplast
att utläsa, att det som dominerar undervisningen (bollspel) enligt såväl
lärare som elever, också är det som eleverna innehar bäst kompetens inom.
Slutsatsen av detta kan således sägas vara att det man ägnar mycket tid
åt, blir man också bra på. Hur kopplingen mellan styrdokument, ämnets
mål och betygsättning ser ut är mindre tydlig från ett utifrån perspektiv. I
ämnets inriktning uttalas särskilt att miljö- och hälsofrågor ska tas upp i
undervisningen, tillika med rörelse- och rytmaktiviteter. På fyrtio år har
de tidigare kraven på god hållning, allsidig träning av rörelseapparaten
och god kondition bytts ut mot allmän kunskap i och intresse för idrottsaktiviteter
(företrädesvis i bollspel) och en något outtalad kunskap om
hälsa och livsstilsfrågor.
Avslutande reflektion
Ett återkommande tema när idrottsämnet diskuteras av politiker och
lärarkår är tidsutrymmet för ämnet i skolan. Enligt lärarkåren är ett av
hindren för att kunna uppnå målen med ämnet tidsbristen. Ämnet har
sedan 1990 -talet tappat cirka 20 procent i tid på grundskolan och cirka
30 procent för de studieförberedande programmen och upp till 50 procent
för de yrkesförberedande programmen på gymnasieskolan. Var och när
lärandet inom ämnet ska ske och vilken typ av lärande som eftersträvas är
frågor som således tål att upprepas. Inga tydliga svar går att utläsa av den
forskning som ligger till grund för denna artikel. Frågan måste alltså få
hänga kvar i luften, delvis obesvarad.
I början av artikeln ställdes också frågan om hur ett ämne har gestaltats
över tid och vad som eventuellt kan sägas ha påverkats dess utformning.
Denna artikel har försökt att ge en bild av den skolforskning som
har producerats med inriktning mot ämnet gymnastik, idrott samt idrott
och hälsa. Man kan konstatera att utbildningspedagogisk forskning om
skolans rörelseämne har varit sparsam. Den forskning som trots allt
har gjorts har till övervägande del haft en kvantitativ inriktning av mer
deskriptiv karaktär, där fokus har varit ämnets övergripande innehåll,
tidstilldelning samt elevers och lärares inställning till ämnet. Få, om ens
någon studie, har berört ämnets innehållsmässiga delar, där exempelvis
didaktiska frågeställningar har studerats, som vilken typ av kunskap som
väljs ut, vilka undervisningsmetoder som används, hur man individualiserar
undervisningen och förhåller sig till pojkar och flickors kroppsövning,
hur olika gruppstorlekar påverkar undervisningen etc. Frågor om vilken
pedagogisk grundsyn läraren har och hur man ser på elevers lärande i
relation till kropp, rörelse och hälsa är också frågeställningar som i ett
nutidsperspektiv pockar på uppmärksamhet.
Forskning om barns- och ungdomars idrotts- och fritidsvanor påtalar
att fler och fler barn och ungdomar väljer att stå utanför den organiserade
167