Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
arbeta med området hälsa? Hur skulle man som lärare förhålla sig till den
tidigare ämnestraditionen som handlade om färdigheter, fysisk träning
och allsidig övning av rörelseapparaten?
Den idrottsdidaktiska forskningen, som under 1990 -talet, befann
sig i sin linda börjar nu lämna avtryck. Studier, gjorda av bl.a. Teresa
Fernebrant, över ämnets innehåll och lärarnas syn på mål i ämnet visar att
hälften av lärarna på gymnasiet menar att undervisningen har blivit mer
hälsoinriktad, cirka en tredjedel påstår att de har mer teoriundervisning
än tidigare. Dock kan studien inte ge svar på vad i undervisningen som
har blivit mer hälsoinriktat och hur detta har påverkat undervisningen.
Lärarna i grundskolan däremot har inte ökat sin teoriundervisning eller
påtalat någon riktningsförändring. Det största hindret för en måluppfyllelse
för ämnet idrott och hälsa anges av lärarna i de båda skolformerna
vara den tidsbrist som finns för ämnet. Hur man sätter betyg verkar inte
heller ha påverkats av de förändrade kursplanerna. Fortfarande sätter
lärarna först och främst betyg efter principen »fri bedömning« som till
stor del består av observationer.
Hur långt når ett ämne?
Elevers lärande
Vad lär sig elever i ämnet idrott och hälsa? Vad är kunskap i rörelse och i
hälsa? Hur lär sig elever olika rörelsefärdigheter? Vad är fysisk bildning
eller rörelsebildning? Någon systematisk studie kring elever och lärande i
rörelsesammanhang har vi inte hittat. I den avslutande texten vill vi återvända
till Sigge och Zeke, två individer som möter helt olika synsätt på vad
kroppsövningsämnet kunskapsmässigt ska bidra med. Sigges klassfröken
visste från olika instruktionsblad från Skolöverstyrelsen vad lektioner
skulle innehålla. Sigge och hans klasskamrater behövde öva sig på lystring
och lära sig vissa enklare gymnastiska färdigheter. Att lära sig duscha efter
gymnastiken var en viktig del av lektionen. Zekes idrottslärare har från
lärarutbildningen fått med sig budskapet att individen själv måste lära
sig att ta ansvar för sin träning. Det gäller således för Zekes lärare att få
eleverna positivt inställda till att vara fysiskt aktiva. Om det sedan gäller att
träna med bollen, orientera eller pröva övningar i redskap är ganska egalt.
Aktiviteterna ses som ett medel att nå fram till målet – ett bestående intresse
för fysisk aktivitet. Hur man som lärare ska förhålla sig till olika kunskapskvaliteter
blir upp till den enskilde lärarens pedagogiska grundsyn.
En flervetenskaplig forskningsstudie kallad Skolprojektet 2001, riktad
mot cirka 2000 elever i år 3, 6 och 9, handlar om vad eleverna uppfattar
att de lär sig i idrott och hälsa, vad de har för syn på ämnet och hur de
164