Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
Man kan notera att hon i sin rapport inte diskuterar det tidigare så självklara
målet att befrämja elevens kondition och allsidiga rörelseträning i
relation till antal tillfällen. Fokus låg nu på att lära sig olika idrotter och
idrottslärarna hade en stor frihet att själva lägga upp sin undervisning. Det
fanns inga standardprov, fastställda krav på kunskaper och färdigheter för
olika åldrar samt ingen föreskrift om fördelningen av huvudmomentens
omfattning. Målformuleringarna var som Ljunggren skriver »… vaga och
inbjuder till fritt spelrum för variationer. De behöver knappast uppfattas
som styrande och är det troligen inte heller« (Ljunggren 1983, s. 135 f.). I
sin rapport tar hon också upp att det finns en problematik i den snäva bild
av idrott som press och media ger, vilken färgar både elevens uppfattning
om vad idrott är och deras förväntningar på ämnet.
Så här i efterhand kan man tolka 1980 -talet som en period då
Riksidrottsförbundet med sitt utbud av olika specialidrotter till både kvinnor
och män, flickor och pojkar kom att påverka skolans idrottsundervisning
mer än man kanske kunde uppfatta just då. Specialidrottsförbunden
kom att stå för mycket av idrottslärarnas fortbildning i form av kurser och
facklitteratur. Rolf Carlsson pekar på att denna period av tidig specialisering
blev en del av idrottens dilemma. Elitidrotten var etablerad, talangjakter
förekom och träningsmängden inom de olika idrotterna hade ökat väsentligt
i jämförelse med decenniet innan. Till detta kom den kommersiella marknadens
allt större intresse av att utveckla olika produkter, sponsringen av
idrottsstjärnor och marknadsföringen av en ny livsstil i moderiktiga sportkläder
och skor. Idrotten blev en ekonomisk arena vid sidan av andra marknader
och skolans idrottsundervisning kunde inte undgå att påverkas.
Som en motvikt till den sportifiering av ämnet som skedde under 1980 -
talet började idrottslärare som undervisade de yngre barnen att intressera
sig för motorisk träning och inlärning. Sjukgymnaster och läkare som
arbetade med barn med funktionsstörningar hade sedan en längre tid forskat
kring barns motoriska utveckling och inlärning. Kunde en god motorik
påverka inlärningsförmågan? Olika kurser i specialpedagogik utvecklades
och gavs av såväl Lärarhögskolor som Gymnastik- och Idrottshögskolan
(GIH). Många skolor och idrottslärare vidareutbildade sig och började
ge specialundervisning till barn med sen eller otillfredsställande motorik.
I backspegeln kan man nog påstå att många idrottslärare kände sig lite
kluvna eller vilsna vad det gällde ämnet idrott i skolan och dess inriktning
under 1980 -talet. Föreningsverksamheten var väl organiserad och mer än
hälften av de yngre eleverna deltog i föreningsidrotten. Hur skulle man
framöver se på idrottsämnets roll i skolan?
162
Klass 4a